Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1853, sida 2

en sundhetskommission för hela landet, ett yttrande af hr Henschen mot motionen. Hr Nordvalls motion om förändringar i sormuläret för rikshufvudboken och allmänna bevillningens direkta ingående till statskontoret, i st. s. till riksgäldskontoret, mötte motstånd från hrr Brinck, Henschen, Björck och Rinman. Hr Björck kunde ej fatta huru motionären ifrån Rikets Ständers revisions hemställan om förändring i rikshufvudbokens uppställning kunnat leda sig till frågan om medlens ingående till statskontoret. Frågan är om bevillningen skall ställas till K. M:ts direkta disposition, eller om den skall ingå till riksgäldskontoret, för att i enlighet med sin natur såsom en fyllnadstillg ång, endast i mån af behof ställas till statskontorets disposition. Hr Björcks motion om en uy patentlag, blef härpå föremål för öfverläggning. Hrr Ekelund och Boman gillade obetingat förslaget och önskade framgång deråt. Hr Almgren erkände behofvet af en ny patentlag; han hade dock ej ännu hunnit taga erforderlig kännedom om hr B:s förslag och förbehöll sig derföre att framdeles få anställa en granskning deraf. Hr Rydin motsatte sig deremot be stämdt några af de i förslaget intagna stadganderna, nemligen de som afsågo tiden för patenträtts åtnjutande, sättet för beskrifningarnes aflemnande och slutligen formen för patenttvisters slitande. Hr B. har föreslagit tio års patenttid, lika för alla. Hr Rydin ansåg lämpligare att införa det franska systemet att patent meddelas från ett till femton år efter patenttagarnes önskan, men att han är skyldig att för hvarje år erlägga ett visst belopp, här t. ex. 50 rdr bko, antingen för alla åren på en gång eller vid hvarje års ingång. Derigenom skulle endast sådana patenter vidmakthållas, som verkligen hade något värde. I afseende på beskrifningarnes aslemnande, förordade talaren äfven den franska patentlagens stadgande, och hvad angick den jury som skall slita patenttvister, ville han att hvardera parten skulle utse en skiljoman och domstolen tillsätta tre. Hr B. har föreslagit bibehällandet af nu brukliga sättet, att parterna välja hvardera två och dessa gemensamt en femte. Hr Björck genmälde häruppå, att han ej kände de främmande patentlagarne, utan grundade sig hans förslag på erfarenheten om de behof som vid tillämpningen af nu gällande patentlag gjort sig gällande, hvarjemte hans hufvudsyfte varit, dels att förekomma, det till förfång för det allmänna och industriens utveckling här i landet uttages patenter på uppfinningar som i utlandet äro allmänt kända och använde, dels att få preskriptionstiden för klander utsträckt. Han hade derföre så litet som möjligt vidrört de formella stadganderna. I de delar af förslaget mot, hvilka hr Rydin riktat sina anmärkningar, ansåg han visserligen för egen dei de i förslaget upptagna stadganderna lämpligare, men erkände dock att anmärkningarne förtjenade att tagas noga i öfvervägande. Motioner väcktes af hr Schwan om nedsättning till 1 enligt gällande tariff af bevillningen på embetsoch tjenstemäns löner, de der äro under 1,200 rdr och från 3 proc. till I der de öfverstiga 1,200 rdr, samt upphörande af all bevillning å pensioner; af hr Brodin, om straffbestämmelse (28 dygns vatten och bröd) för den som antänder sin egendom för att åtkomma assurancebeloppet; af hr Wijk om förökadt anslag af 2000 rdr bko till Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg, si att denna skola skulle erhålla ett årligt understöd a 1000 rdr bko, samt af åtskilliga personer om diverse anslag. I Bondeståndet upptogs hela plenum af motioner: remitterande. Bland motioner af allmännare intress( nämnes en af Johannes Nilsson från Skåne att qvin nan skulle vara myndig vid 30 års ålder; ett förslag till sörlikningsdomstolars inrättande, samt ett rörande bränvinslagstiftningens ordnande. Om plena för d. 24 Dec. få vi i morgon redogöra.