Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 december 1853, sida 2

Myteriet på Långholmen. J Om denna i gårdagsbladet antydda händelse, som, enligt hvad enskilta bref omtala, satt hela hufvudstaden i förskräckelse, meddela vi efter Post-Tidningen för den 14 dennes följande: I går på aftonen injagade ett hemskt rykte stor förskräckelse hos hufvudstadens befolkning. Bud hade kommit ifrån Långholmens fängelseinrättning, att der förvarade fångar rest sig i massa, tändt eld på fängelsebyggnaden, öfvermannat bevakningen, brutit sig ut och Skulle under nattens lopp plundra och bränna i Stockholm. Lyckligtvis hade ryktet öfverdrifvit, ehuruväl med full sanning kan sägas, att ett elakt tillbud verkligen var å färde. Händelsen är följande: Något före kl. 5 i går eftermiddag förspordes inom fängelset å Långholmen bland de der förvarade sangar en ovanlig rörelse. Kort derpå inrusade en del af dem uti den vid yttre sånggården belägna kommendantsexpeditionen, spolierade hvad der inne fanns, buro ut dess handlingar och akter, framför allt protokoller och rullor öfver dem sjelfva öfvergångna domar och bestraffningar, samt brånde dessa till aska ute på gården. Man tillägger att fångarne äfven antändt sina sängkläder o. s. v., men att den deraf uppkomna eldsvådan snart blifvit släckt. Hvad dermed åsyftats, kan man naturligtvis icke så noga veta; men att här icke var fråga om någon oöfverlagd uppbrusning för tillfället, utan om en riktig plan, af längo yrakt, och således om en fullständig sammangaddning, synes troligt af den omständighet, att äfven cellfångarne befunnos vara ur sina celler befriade. Att allt sådant skedde under skrän, hurrarop och skrål, faller af sig sjelf; och då vakten på stållet endast utgöres af 80 man lifgrenadierer, och fästet för ögonblicket var klent utrustadt med ammunition, fann man snart behofvet af bjelp utifrån. Den första handräckning, som erhölls, var från Bergsunds närbelägna faktori, der arbetena genast vid första underrättelsen om resningen inställdes och samtlige arbetarne, till ett antal af omkring 60, väpnade med yxor, släggor, påkar och andra tillhyggen, afskickades till Långholmsbron, å hvilken de fattade posto, efter att på densamma hafva upprest, af vagnar och kedjor, en bastant barrikad. Detta var, för ögonblicket, enda utvägen att försöka afhålla fångarne från ett framträngande till fasta landet, derest de lyckats spränga yttersta sangelseporten. Besälhafvaren hade naturligtvis redan en stund förut låtit, så godt han kunde, cernera fästningen. AREA