Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 december 1853, sida 2

————————— lektion, som måhända kunde blisva af stor betydelse sör honom. Med detta beslut och detta hopp anlände ösversten, åtföljd af en chirurg och en sekundant till mötesplatsen. Albert hade redan i några minuter väntat på honom; tvenne unga män af hans så bekanta stodo vid nans sida; med stor möda hade han lyckats ösvertala dem till detta steg, sedan de till hans stora öfverraskning förklarat honom, att de, med det samma de visade honom denna sjenst, blottställde sig för att få sitta några månader i fängelse och blifva inställda för domstol. Klockan var åtta. Ett kallt regn hade fallit ifrån daggryningen och uppfyllt sidoallorna i Boulogne-skogen med små sjöar, gräset var fuktigt och glatt, och från grenarne i den småskog, genom hvilken de vandrade, för att finna en beqväm plats, piskades de frusna regndropparne dem midt i ansigtet af blåsten. Ändtligen kommo de till en öppen plats, som genom en krets af träd var skyddad emot nyfiknas blickar. Här föreslog öfversten Albert att göra halt. Det var en ganska besynnerlig duell; detta hade sekundanterna också insett, och de gjorde derför intet enda steg att förhindra dem, utan öfverlemnade åt hr de Charvey att ordna allt såsom han sjelf ville. Hade icke knapparne varit tagna af floretterna, Så skulle man hafva sagt, att det varit en fäktmästare, som ämnade gifva sin älsklingselev en lektion. (Forts.)