Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 december 1853, sida 1

Riksdagen. Den 14 dennes, då alla Riks-Standen hade plena ösfverlemnades till dem Kongl. Majestäts skrifvelse, hvari äskades tillsättandet af Hemliga Utskottet. I Standen tillkännagafs, att enligt Talmanskonferensens förklaring, motions-månaden bör räknas till 30 dagar, och motions-tiden således gå till ända med den 3l dennes. Att följa med alla de motioner, som i riksstånden nu väckas är omöjligt. Stundom, isynnerhet i Bondeständet, inlemnas skriftligen flera sadana, och genom det noggrannaste afhörande af den hastiga, ofta mindre rediga uppläsningen, kan man endast göra sig ett osäkert begrepp om rätta beskaffenheten af desamma. Stundom remitteras de till Utskott, endast efter uppläsning af en kort och ofullständig rubrik. Emedlertid vilja vi försöka, att kunna meddela de som visa sig lofva nagot iniresse. I Ridd. och Adelns plenum nämnde dag remitterades Konsl. propositionen om inrättandet af Tvångsarbetshus, i hufvudstaden och i hvarje Län. Herr v. Hartmansdorfl, som under en tid varit sjuk, yttrade sig emot den Kongl. propositionen, anseende att dessa inrättningar skulle komma att kosta betydligt, och att det vore hvarje församlings sak att försörja sina behöfvande medlemmar, samt att de som vilja kringstryka borde skickas till kronoarbetskorpsen. Frih. Raab instämde och trodde, att man blott genom dessa arbetshus skulle åter komma till det gamla slaget af korrektionsanstalter, som visat sig otjenligt. Några försvarade propositionen, som det tycktes t. ex. hofpredikanten Tham på grund af auktoriteten; och hr Cederschiöld var den ende, som på goda skäl yrkade, att man borde tänka på att äfven låta dem, som frivilligt önskade arbeta, få tillfälle dertill. I fråga om propositionen om Kalmar Läns delning, som äfven remitterades till Utskott, yttrade sig hr Raab för delningen men hr Hartmansdorff emot. Vid remissen af Kongl. propositionen om decimalsystemets införande i myntväsendet, gjordes anmärkningar af hr Westerstrand, såväl ang. benämningar å enhet och underafdelningar af myntet, som vid utmyntningen deraf. Grefve Löwenhjelm väckte förslag om högre aflöning till kommendanterna; hr Cederschiöld om förbättring i provincial-läkarnes löner. En af hr Björnstjerna O. M. väckt motion, om en sådan ändring i 7 2 mom. riddarbus-ordningen, att riddarhus-direktionen skulle blifva berättigad till att vägra representationsrätt åt den, hvars vandel och rykte direktionen ej ansåg vara med adelns värdighet öfverensstämmande, måste naturligtvis väcka särdeles uppmärksamhet, då den, utom alla andra oformligheter, skulle lägga i den rådande majoritetens händer, att utesluta hvem denna behagade, samt skulle för adelns representation stadga vilkor, som grundlagarne ej erkänt. Motionen blef bordlagd på frih. Tersmedens begäran, Presteståndet biföll anslaget af 12,000 rdr till topografiska korpsens arbeten för nästk. år, och 135,000 till fästningsbyggnader. Vid propositionen om tvångsarbetshus, gjordes betänkligheter af några ledamöter ; men doktor Säwe försvarade afsigten dermed, under önskan att likväl proportionen mellan statens och kommunernas bidrag måtte bestämmas. I öfrigt väcktes motioner: om förbud för auktioners hållande dagen före och efter söneller helgedag; om lekmanna verksamhet i kyrkans tjenst, af prosten Lennartsson; om upplifvande af 1790-talets Yppighetsoeh öfverflöds-förordning, af prosten Kullman; om indragning af alla krogar på landet, af prosten Wåhlander, och återställande till 3 lärare vid Götheborgs gymnasium af en indragen ränta å Collinderska fonden, af EEE SEE W