Utrikes Nyheter. De i går anlända utländska tidningar äro nära totalt blottade på nyheter af något intresse. Beträffande den för Turkarne olyckliga affåren i Svarta hafvet får man ännu icke inhemta några närmare detaljer, hvilka först äro att förvänta senare. Franska Monitören bekräfta imellertid olyckan i en kort telegrafnotis. I Paris tog man i början, innan denna Monitörens bekräftelse blifvit synlig, saken mycket lätt, emedan man ej ville tro, att Turkarnes förlust varit så betydlig, som den ryska berättelsen från Odessa sörmäler. Redan med förra posten kom oss tillhanda en rysk bulletin, som bekräftar den redan för någon tid sedan meddelade underrättelsen, att en egyptisk örlogsångare blifvit tagen al ryska ångfregatten Wladimir, en underrättelse, som man varit böjd att draga i tvisvelsmål. Åsven i denna affär är Turkarnes heder fullkomligt räddad, enär den egyptiska ångaren, hvars namn var Pervas Bahrii endast hade 220 hästars kraft och blott förde 10 kanoner, under det Wiladimir var en stor fregatt. Om bord på den sistnämnde befann sig viceamiral Kornilow, som ville begifva sig till den vid kusten af Anatolien kryssande viceamiral Nachimow. Striden ägde rum den 17 November vid Anatoliska kusten emellan Amastro och Cap Kerempe samt varade i 3:ne timmar. Egyptierna synas hafva slagits tappert, men riktat illa, enär många af deras kulor gingo öfver Wiladimir. När denna äntligen närmat sig på karteschskotthåll, blef Egyptiern nödsakad att stryka flagg. Den 18 fördes den till Sebastopol. Utaf dess besättning stupade kaptenen, 2 officerare och 19 matroser, sårade blefvo 18 och fångne 134 man. Ryssarne uppgifva sin förlust till 2 döde, deribland en löjtnant, och 3 sårade. Kejsaren har förfogat, att det tagna fartyget skall kallas Kornilow. Alla officerare å Wladimir hafva befordrats en grad och flera erhållit ordnar. Bland manskapet hafva utdelats 8 medaljer och hvarje underofficer erhållit en gratifikation af 10 och hvarje matros en dito af 5 silfverrubel. — Den förut omförmalta förlusten af den turkiska passagerareångbåten tillskrifves i de officiella turkiska berättelserna den engelska machinistens olydnad, hvilken vägrade, att enligt kaptenens befallning sätta fartyget på stranden. Från krigstbeatern ingenting nytt. En telegrasdepesch från Wien i en uti Amsterdam utkommande tidning förmäler att Turkarne, som ester intagandet af Akiska (Achalzik) framryckte mot Tiflis, enligt en berättelse af ryska generalbefälhafvaren i Kaukasus, furst Woronzow, daterad Tiflis den 20 Nov., blifvit slagna vid Azkour, några mil längre in i landet än Akiska. Denna seger, som redan förut blifvit antydd i en af oss delvis meddelad rysk krigsberättelse, torde dock vara af en mycket tvetydig beskaffenhet, då den ej synes håfva varit åtföljd af något tillbakatåg från Turkarnes sida. Beträffande fredsunderhandlingarne är ingenting att nämna. Det beriktigandet få vi dock göra, att, enligt hvad vi nu se af de engelska tidningarne, de 4 makternas förslag d. 7 afskickats till Konstantinopel. Från Madrid har telegraferats, att ministeren lidit ett nederlag i senaten, och till följe häraf skall riksmötet hafva blifvit instäldt på obestämd tid. Engelska generalen Godwin, som kommenderade emot Birmanerna, har med döden afgått. A M w— nn