Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1853, sida 2

Riksdagen. Vi skynda att utur de med ordinarie posten anlanda Stockholmstidningarne meddela så mycket som möjligt af riksdagssörhandlingarne. Vid ståndens plenum den 10 dennes, aflemnades, genom statsrådet Wallensteen följande K. Maj:ts proposition och skrifvelser: 1:o angående af rikets ständer vid senaste riksdag föreslagna lagförändringar; . 2:o ang. inrättandet af tvångsarbetshus i Stockholms stad och rikets samtlige län; 3:o ang. ändring uti 7 och 17 paragaferne i 30 kap. R. B.; 4:o om Calmar läns fördelning uti 2:ne län; 9:0 om förhöjning af ullprocenten vid inhemsk ulls belåning i ull-diskonten; 6:0 ang. beviljandet af lån för tomtregleringen uti den nedbrända delen af staden Lidköping; 1:o om decimal-systemets tillämpning på rikets mynt; 8:o om anordnande af ersättning från statskontoret, af om händer varande medel, till understöd för de, genom brandskada lidande i staden Gustavia å S:t Bartholemy. Proposition om decimalsystemet går derpå ut, att den föreslagna myntenheten är en fjerdedels specie-riksdaler, motsvarande 1 riksdaler riksgäld och kallad riksdaler riksmynt. Denna indelas i 100 delar, benämnda dre. De mynt som K. M:t föreslagit att för framtiden utpräglas äro följande: I. Silsvermynt. I riksdaler specie ( 4 riksdaler riksmynt). en half specie, I riksdaler riksmynt. en half riksdaler riksm., en fjerdedels dito; hvilka myntslag bhsva af samma silfverhalt som de nu gångbara, samt slutligen en fyrationdedels rdr specie eller en tiondedels riksdaler riksmynt, som utpreglas af sämre eller 8-lodigt silfver. 2. Kopparmynt: Ett mynt a 10 öre, ett på 5, ett på 2, ett på 1 och ett på ett halft öre. Rörande det af oss redan omnämnda Sdatsutskottets första utlåtande, om anslag till 4:de huflvudtiteln (landtsörsvaret) meddelar A.B. följande närmare detaljer: Beträffande ansiaget till topografiska kårens arbeten, så och då rikets ständer sedan flere år tillbaka beviljat till detta föremål ett anslag af 12,000 rdr årligen, eller samma belopp, som nu för nästkommande år blifvit begärdt samt ifrågavarande, för inhemtande af tillförlitlig kännedom om landets ortförhållanden vigtiga arbeten visat sig medföra väsendtligt gagn för det allmänna, har utskottet, utan att nu ingå i husvudsakligt bedömmande, om till hvad belopp anslag för ofvanberörde föremål kan anses böra vid statsreglermgens uppgörande bestämmas, funnit sig, med afseende å angelägenheten, att dessa arbeten icke, för bristande medel, nu må afbrytas, böra hemställa det rikets ständer mätte till bestridande af kostnaden för topografiska kårens arbeten, anvisa, för är 1854, ett belopp af 12,000 rdr, att från riksgäldskontoret utbetalas. Vidkommande de serskilta anslag, som till fortsättande under ar 1854 affästningsbyggnaderna vid Carlsborg, Carlskrona, Carlsten och Waxholm, blifvit af Kongl. Maj:t begärda; så enär dessa anslag böra för arbetsplanens uppgörande, vara bestämda vid årets början, samt ett afbrott i arbetena skulle, oberäknadt andra olägenheter, medföra svårighet att på lämpligt sätt sysselsätta det dervid använda kronoarbetsmanskap, ansåg utskottet sig böra hemställa att, intill dess rikets ständer blifva i tillfälle att rörande de i detta hänseende äskade statsmedel för följande tre år fatta definitift beslut, rikets ständer måtte, till utgående från riksgäldskontoret för år 1854 anvisa för Carlsborgs sastningsbyggnad 30,000 rdr och för de öfriga 3:ne sästningarne 105,000 rdr, det sednare beloppet att af Kongl. Maj:t efter omständigheterna fördelas. Beträffende det anslag af 66,666 rdr 32 sk. som Kongl. Maj:t för nästa år äskat tili anskaffning af insanterigevär, kommer utskottet att deröfver afgifva serskildt utlåtande, Enligt hvad A.B. hört, har tillstyrkandet af berörde anslag i statsutskottet erhållits genom det vanliga lotterispelet eller på den förseglade sedeln, och ser man suledes att nu som förut anslagsfrågorna i allmänhet torde komma att bero af en dylik lyckträff. Då adel och prester votera bifall, votera borgare och bödder afslag och slumpen fäller derpå utslaget. Hos Ridd. och Adeln förekom i dess plenum d. 10 dennes, hufvudsakligen en diskussion i skoshunschåUuninosFHean. dervid man hörde de