A — Utrikes Nyheter. Turkiska angelägenheterna. De utländska tidningarnes spalter äro till en stor del fyllda med mer eller mindre riktiga berättelser, gissningar och omdömen om de nu åter upptagna fredsunderhandlingarne. År det sannt hvad som säges, att den gamla så tidt och ofta omtalade Wienernoten, till sina husvuddrag, lesvat upp igen uti det nya bemedlingsförslaget, så synes detta vara en ytterligare omständig-— het, som talar emot sramgången af diplomaternas förnyade sträfvanden för fredens återställande och befästande. Det enda säkra man ännu känner, för att icke säga om det nya förslaget, utan endast om underhandlingarnes återupptagande, är den förklaring, som deröfver varit synlig i sranska Monitören. Men äfven af denna förklaring har man dock ännu endast det korta sammandrag, som erhållits på telegrafväg och hvilket lyder som följer: mellan Frankrike, England, Preussen, Österrike och tyska förbundet (2) har ingåtts en öfverenskommelse i ändamål att återställa freden emellan Ryssland och Turkiet under hederliga vilkor för båda parterna och åt Turkiet bevara dess oafhangiga tillvaro inom de åt detsamma i föredragen anvisade gränsor, hvilket blifvit ett väsentligt vilkor för jemnvigten i Europa. Detta är det dubbla mål, som de 4 makterna gjort till sin uppgift att gemen. samt fullfölja. Ått på förhand fastställa, att det nuvarande kriget icke uti någon händelse får H å . . . NY . leda till någon rubbning af gränsorna i Orienten, är att inskränka fältet för detsamma, och, såsom man vågar hoppas, återföra turkisk-ryska stridigheterna inom granser. hvilka tillåta att med framgång verka för återställandet af en varaktig, af de andra makterna gemensamt i garanterad fred emellan Ryssland och Turkiet. Här har man åtminstone sjelfva grunddragen i den emellan de 4 makterna träffade ösverenskemmelsen, och de låta onekligen fördelaktigt för Turkiet. Vore det nu att antaga, det de båda tyska stormakterna upprigtigt förenat sig med Frankrike och England, för att på angifne grundvalar återställa freden och förebygga vidare förvecklingar i orientaliska frågan samt äfven voro viliige alt, om så ersordrades, med vapenmakt genomdrilva sitt förslag, så skulle man verkligen kunna hafva skäl att anse allt för så godt som slutadt, ty Ryssland skulle aldrig våga trotsa de 4 stormakternas förenade krafter. Det anses dock på goda skäl icke vara särdeles bevändt med enigheten emellan de tyska och vestra stormakterna, huru mycket den för ögonblicket än varder beprisad. Säkert kan i alla händelser anses vara, att den aldrig skulle bestå prosvet, om det gälde ett krig emot Ryssland. Detta känner Ryssland fullkomligt och vet att ställa sig derefter. Är således det nya bemedlingsförslaget verkligen fördelaktigt för Turkiet, så antages det icke af Ryssland, som väl vet, att Österrike och Preussen aldrig skola vara med om att tvinga det dertill, Är det deremot, såsom det påstås och hvilket man ock har största skäl att misstänka just derför att Österrike och Preussen äro med om detsamma, ställdt på skrufvar och lemnar Ryssland nya kryphål för dess anspråk, är det föga troligt att det antages af Turkiet, på hvars sida alla fördelarne af den öppnade kampen ännu äro. Huru man betraktar saken, kommer man alltid till det resultatet, att utsigterna för framgången af de återöppnade underhandlingarne äro ganska klena. I planen för det nya fredsstiftningsförsöket ingår äfven, enligt hvad det påstås, utverkandet af en 3:ne månaders vapenhvila, under hvilken fredsunderhandlingarne skulle bedrifvas. Enligt Wienerbladet Wanderer skall lord Redeliffe i en audiens, som han den 22 Nov. hade hos sultanen och hvilken varade den ovanligt långa tiden af fulla 5 timmar, hafva sökt stämma Abd-ul-Meschid för freden och dervid i synnerhet ansträngt sin öfvertalningsförmåga till fördel för vapenhvilan såsom en inledning till freden. Wanderers korrespondent tror, att den ädle lorden förgäfves förspilt sin vältalighet. Samma korrespondent sörtaljer, att matroserna af den engelska flottan i Bosforen, när de gå i land i Konstantinopel, öfverlasta sig och i detta tillstånd antingen redlösa vältra sig i gatsmutsen eller göra sig skyleo KH ä4 . Uf AUNmar och