Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1853, sida 2

Inrikes Nyheter. Göthebarg. Gårdagens kolerarapport sör staden upptog en insjuknad och ingen död eller tillfrisknad, samt 2:ne qvarliggande. Dagens rapport upptager äfvenledes en insjuknad. Från Majorna ingen rapport för någondera dagen. De trenne i går på theatern gifna pjeserna väckte, säsom man förmodat, stort bifall och mycken munterhet hos den talrikt församlade publiken. Hr Deland blef vid spektaklets slut inropad och inträdde, åtföljd af hela den skolungdom, hvars lyckliga preceptor han i Skol9ossarne eller Examensdagen varit. Om sredag gifvas Morbror Pehr, Malins bröllop och Så vårdas ett barn, trenne förut här sedda stycken, hvilka man dock säkert skall ännu en gång med nöje återse. Såsom kändt torde vara, uppehåller sig den unge pianisten A. Lindstrand s. n. uti Leipzig, för att utbilda sig i sin konst. Det skall säkert intressera litet hvar af hans landsmän och särskilt hans närmare bekanta, att höra det den berömde Moscheles gifvit den unge Svensken ett högst smickrande vitsord, deri det bland annat heter: Jag finner af de få timmars undervisning han (hr Lindstrand) begagnat, att han dessförinnan åtnjutit en förträfflig, grundlig information, hvilket, jemte hans naturliga anlag, framdeles skall berättiga honom till en hög rang bland Tonkonstnärer, om han ännu ägnar någon tid åt sina studier. Jag intygar, att hans flit och kärlek till konsten äro berömvärda, och hoppas genom 24 till 30 lectioner kunna vägleda honom till vidare fullkomlighet, recommenderande honom den ester min åsigt och erfarenhet bästa konstriktningen. Jag anser att Herr Lindstrand i och för sin härvarande sejour, förtjenar uppmuntran och understöd, på det hans förre Lärare Herrar Landahl och van Boom, dem han redan har mycket att tacka för, må kunna ha den glädjen, att se det unga trädet, som de planterat, bära goda frukter. Hr Moscheles uttalar sedermera sin åsigt, att Lindstrand, som studerat flera instrumenter, såsom orgel, violin och violoncell, borde begagna undervisningen vid Conservatorium i Leipzig. Såsom man känner saknar hr Lindstrand egna tillgångar, och har för det tillsalle han I haft att fullfölja sina studier att tacka dels Götheborgs allmänhet, som uppmuntrat hoI nom på hans här tidigt gisna soirger, dels nåCAAA ETTER VESNA MEYERS TIA REN