Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 december 1853, sida 1

ling på ett med rikets närvarande ställning samt na tionens lynne och verkliga behof öfverensstämmand sätt, äfvensom till framtidens betryggande emot d hvälfningar i penningeväsendet, hvaraf riket i förra ti der rönt kännbara olägenheter. Bemälde kommittera de hafva ock under den 8 April innevarande år afgil vit deras sålunda i påder befordrade underd. betån kande, och har detsamma med dertill hörande bila3o blifvit, på K. M:ts nådiga befallning, till trycket befor dradt. Då K. M. nu öfverlemnar ett tryckt exemplar af fö renämnde kommittte-betänkande, anser sig K. M. bö ra fästa rikets ständers uppmårksamhet på angelägen heten deraf, att rikets ständers banks verksamhet måt te så ordnas, att all den lättnad för allmänna rörelse beredes, som med dess betydliga tillgångar kan åstad kommas: K. M:t finner likväl nogsamt, att dessa till gångar, hvilka i första rummet skola afse betryggan det och upprätthållandet af myntvärdet, icke kunna va åa eller blifva tillräckliga att bemedla större förlagska pitaler för näringarne, hvilkas ärliga tillväxt erfordra alltjemnt ökade rörelsemedel, samt att det är på en I skildes samlade kapitaler och gemensamma kredit, son hufvudsakligen anstalter för sådant ändamål måst grundas, om de skola blifva tillfyllestgörande. Emel lertid vill K. M. afvakta de beslut, som i omfsörmäld, hänseende varda af rikets ständer vidtagne, innan K M. till slutligt afgörande företager dessa på rikets pen ningeställning i så hög grad inverkande frågor, hvilk. utgöra föremål för K. M:ts ständiga omsorg och nog granna pröfning. Det synes häraf att regeringen gjort sig hel och hållet qvitt denna besvärliga fråga, genon alt öfverlemna den åt rikets ständer, utan at yttra någon egen mening i saken. I Diskussionen hos Ridd. o. Adeln, d. 6 Dec på aftonen, i frågan om hr Munck af Rosen schölds uteslutande, företedde det besynner liga fenomenet, att hr Rosenschold, till trot af de talande skäl, som yttrades deremot, ble dömd att återlemna sin polett, derför att har blifvit dömd till relegation af Lunds Consisto rium; oaktadt denna dom blifvit af Riket Standers JustitieOmbudsman klandrad och tor de komma att förklaras ogild. RiddarhusOrdn medgifver ej ett sådant uteslutande, som m vedersarits hr Rosenschöld, med mindre per sonen blisvit för nesligt brott, genom behö rigt, sedermera icke upphäfdt utslag, antinger till straff fälld, eller med mer än halfva skä besvärad, så att domaren funnit saken bör: till framtiden lemnas.— Oaktadt hr Rosen schöld tydligen ej kunnat komma under den na kathegori, om ock i de gamla, nu upphäfde Akademiska Institutionerna det heter: ,att re legation för alltid medför vanfrejd, så toc dock Riddarhusets majoritet saken enkelt oci uteslöt den besvärlige gästen, utan att ens hänskjuta saken till RiddarhusUtskottet, såson åtskilliga talare: frih. A. Raab, hr Rob. Cedersköld, grefve Balzar Platen och hr Mannerskantz yrkade. Mot dem talade först och främst motionären Printzenschöld och vidare grefve Gustaf Lagerbjelke, grefve C. G. Löwenhjelm, hr O. Björnstjerna, m. fl. Men icke nog med att man sålunda temligen obehörig! uteslöt hr Rosenschöld, nitet gick så långt att älven de motioner han i laglig ordning, såsom ännu varande representant, väckt, förklarades ogiltiga och lades till handlingarna. Onsdagen förekom hos Ridd. och Adeln grefve Creutzis motion om Norrska dissenterslagens införande i Sverge. Denna fråga lärer ha väckt stor förskräckelse hos några af hjeltarne på Riddarhuset. Den gamle general Lefrån, likasom grefve Löwenhjelm funno motionen revolutionär, och den förre utropade sitt gif akt!: pass oppl, åt alla ordningens vänner emot motionen. Uppmarksamgjord derpå, att såsom den nu var ställd, motionen rörde ändring af grundlagen och derföre borde väckas hos KonstitutionsUtskottet, tog grefve Creutz tillbaka sin motion, för att i densamma göra nödiga förändringar. Hos Ridd. och Adeln väcktes för öfrigt motioner: af hrr Ström, Knorring och frih. Flemming, om lagar för hämmandet af skogsförödelser i landet; af frih. C. Raab, om förändring i nuvarande banklagstiftning, neml. upphörande af de nyligen inrättade silialbankerna m. m. samt af grefve C. Löwenhjelm om befrielse från bevillhade det dock aldrig fallit honom in att tänka på möjligheten af att öfvergifva sin moder. Då allt tycks