Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 december 1853, sida 2

A—— — sades) totalt förlorat på kusten. Den hade närmat sig sästningen St. Nikolas, för att beskjuta densamma, men blef så kraftigt emottagen af Turkiska artilleriet, att den, under försök att draga sig tillbaka, sjönk med man och allt. Egyptiska korvetten Nil lyckades dock att lefvande uppfiska 25 man, men de öfriga funno sin död i böljorna. Angående inlöpandet af en del af de förenade flottorna i Svarta hafvet lefver men ännu i ovisshet. Enligt Indep. belge var det d. 14 Nov. i Constantinopel fast beslutadt att flera engelska och franska fartyg skulle inlöpa, af hvilka en del skulle begifva sig till Varna på europeiska sidan och den andra delen till Trapezunt på asiatiska sidan. De nödiga firmanerna voro redan utfärdade. Enligt en korrespondens till ÅJourn des Debats hade man d. 15 återtagit detta beslut och uppskjutit slottornas inlöpande; hvaremot Constitutionel påstår sig hafva underrättelser af omkring en dags sednare datum än de af d. 15:de med Egyptus ingångna (således per Solon hvilket fartyg skulle lemna Constantinopel d. 16 eller I 17 för att återföra hr. de Lacour) och enligt hvilka en engelsk af fyra ånglregatter, Retribution, Tiger, Niger och Samson bestående division inlupit i Svarta hafvet och begisvit sig till Sulina-mynningen, för att utverka frigifvandet af flera at de ryska auktoriteterne qvarhållna spanmålsfartyg. Fyra franska fregatter skulle följa efter och styra sin kurs till Trapezunt. Det tycks, som om Sultanen skulle anträda sin resa till Adrianopel mycket förr, än han tillkännagifvit i sin hatti-scherif af d. 31 Oktober. Ordres hafva redan blifvit gifna, att påI skynda de nödiga förberedelserna, synnerligast fulländandet af de provisoriska boningar, dem Sultanen under sitt uppehåll i åtskilliga städer skall bebo. Sultanen ämnar nämligen icke att stanna i Adrianopel, utan ock begifva sig till Schumla, Widdin och Rustschuk. Det säges äfven, att de medlemmar af diplomatiska korpsen, hvilka i följd af sin rang äga rättighet att omgifva Sultanens person, skola följa honom, åtminstone på en del af resan. Preuss. Corresp. meddelar följande underrättelser från Bukarest och Jasay. Enligt underrättelserna från Bukarest, hvilka räcka till d. 19 Nov. voro truppernas ställningar i lilla Vallachiet desamma som för 14 dagar sedan. De 25,000 man i Kalafat förskansade Turkarne gjorde ingen min af att vilja framtränga vidare, ej heller tycktes general Fischbach vilja frångå sin observerande och denfensiva ställning. Små ströståg å båda sidor föratt rekognosera, samt obetydliga skärmytslingar emellan båda partiernas patruller föreföllo nästan dagligen, utan att det kommit till någon allvarsammare strid. Turkarnes anfall på Giurgewo fortforo, men voro af ingen betydelse. Från ett nyupprättadt batterie sändes dagligen några kulor till Giurgewo, hvilka dock hittills endast anrättat någon skada på ryska posthuset. Turkarne besätta nästan regelmässigt hvarje natt ön midtemot Giurgewo, men draga sig om dagarne tillbaka derifrån, så snart general Soimonow börjar beskjuta ön. Från Turin skrifves af den 23 Nov., att man dit, enligt underrättelse från Paris, oförtöfvadt väntade prins Napoleon Bonaparte, som skulle stanna der en vecka, och sedan fortsätta) resan till Florens och Rom. Prinsens resa skall vara förenad med en politisk mission till hofvet i Turin. Vidare heter det, att Frank rike låtit wiener-kabinettet förstå, att det skulle intaga en mera afgörande ställning i Italien, om Österrike fortfore att visa sig gynsamt stämdt för Rysslands planer. För understödjande af detta förständigande skall vara beslutadt att till Rom afsända en truppförstärkning; general Bosquet skall vara utsedd till befälhafvare för denna nya expedition. ) ———————————————.—.——.—