1411 l 4kx! 414 644444414 ingen insjuknad, en död och 3 qdvarliggande. Från Majorna ingen rapport. — Iidningarne med dagens utländska post upptaga den nya tulltaxan å jern och stenkol i Frankrike. I England har tullreduktionen icke motsvårat de förhoppningar man derstädes gjorde sig och marknaden för engelskt jern var flau. För Sverige är dock tullnedsättningen mindre fördelaktigt än för England, då numera ingen skilnad förefinnes i tullen å smidt jern tillverkadt med träkol och det med stenkol, hvilket förut var förhållandet till betydlig fördel för jern tillverkadt med träkol. Någon fördel tillskyndas dock Sverige derigenom, att tullen å stål blifvit ganska betydligt nedsatt. Tullnedsättningen å jern är egentligen till fördel för finare jern, hvilket allt närmare inhemtas af följande utdrag ur de franska tullbestammelserna: Jern af 458 millemetres och derutöfver (bredden multiplicerad med tjockleken), som tillförene betalade i tull 18 frs 75 c., betalar numera endast 12 frs; af 213 till 458 millemetres, för hvilket betaltes 27 Irs erlägges numera endast 14 frs; och för jern under 213 millemetres erlägges numera endast 16 frs i stället för 37 frs 50 c. För rundt jern betalas numera endast 16 å 14 frs allt efter finheten. Tullen å stål är aumera 40 frs för alla slags stål i stället för 60, 70, 120 å 140 frs, som den tillförene var för olika sorter; all tull beräknad per 100 kilogram. Från den 1 Januari 1855 nedsättes tullen å jern ytterligare 2 frs samt å stål 10 frs per 100 kil. För allt jern, som tillföres i andra än franska fartyg betalas 10 4 förhöjning. Ölveruppsyningsman 6. E. Bundsen har, med bitråde af e. o. kustvakten A. Ekstrand, Sistl. gåärdag verkstaldt beslag å 5 säckar och 12 packor, innehållande manusakturvaror, upplaggde och nedgrafde i ett stenrös på holmen Rön, belägen midt emellan Tistlarne och Nidingen. Af NWyltt kabiacttsbibliothell af blandad svensk och ulländsk romenlitteratur, utgifvet al C. F. Ridderstad, har 26:te häftet utkommit, utgörande det 2:a häftet af en roman utaf den bekante och berömde fransyske romanförfattaren, Paul Feral, kallad: Parvenyerne. — Ifrån Sölfvitsborg skrifves i tidn. Sölve för d. 19 dennes följande: Länets höfding anlände sistl. tisdags afton till staden. I onsdags voro stadens och ortens bränneriegare uppkallade å rådhuset, för att höras i afseende på de höga spanmålsoch potatespriserna samt i följd deraf framkallade demonstratianer mot brännerierna. Härvid lära en del bränneriegare lofvat att icke uppköpa flera potates samt att tillhandahålla den fattigare befolkningen råg till 20 å 22 rdr per tunna och potates till 24 sk. per skäppa. En hop fiskare och andra personer infunno sig och framförde både muntligen och skriftligen sin nöd och sina bekymmer för den kommande vintern. En ny voteringsmachin har i Stockholm blifvit upptänkt, för användning vid riksdagen. Man känner att der förut icke saknas voteringsmachiner, särdeles anses Riddarhuset vara med sådana väl försedt, men den nu uppfunna skiljer sig ifrån dessa, deri att den kan af sig sjelf skilja ja och nej och till och med kan summera rösterna, således är fullt hemma i additionskonsten, hvilket icke för vanliga voteringsmachiner är någon småsak. Den nämnda, äkta och veritabla voteringsmachinen, omtalas i Aftonbladet sålunda: Dagbladet redogör för en ganska intressant uppfinning af hr professor J. Nycander vid teknologiska institutet, beräknad att lätta besväret och spara tiden vid omröstningar. MIachinen består af en urna, hvari hvarje voterande nedlägger en jetton af metall, hyarpå ordet ja eller nej är prägladt. Genom en sinnrik mekanism i det inre af urnan skiljas jaoch nej-märkena uti serskilda lådor, under det en på en tafla sig flyttande visare kontrollerar antalet af de nedlagda rösterna. När voteringen är slut uppslås på urnans