Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1853, sida 2

Je Det herrskade stor munterhet i det hus, som ligger i hörnet af Strandgaden och Baadsmandsstredet på Christianshavn; der bodde nemligen magister Hans, som just i dag hade inbjudit ett stort sällskap hos sig, för att hålla julstuga. Gästerna voro idel unga, glada kusiner och särdeles lifliga damer, väninnor till mannens enda barn, en mycket vacker flicka, hvilkens rykte just icke var det bästa; stackars flicka, hon hade tidigt förlorat sin moder, som kunde hafva lärt henne, att man icke blott bör undvika att göra ondt, utan tillochmed blotta skenet. deraf. Magistern var en lang, äldre man, hvilkens hufvud betäcktes af en svart kalott, som gaf honom en pregel af värdighet; i hans gra, just icke stora ögon, läste fysionomisten list och bakslughet: han stora, framståcnde näsa bar alltid ett par runda glasögon, liksom hans läppar ett eget, nästan motbjudande leende. 22