Hemmansklyfning och jordafsöndring. (Forts. fr. N:o 264.) Om nu i dessa regeringens och ständernas ord, man blott finner de materiella fördelarne af näringarnes förkofran, jordbrukets förbättring, samt solkökning framställda såsom skäl för den nya lagstiftningen, torde man dock väl kunna hoppas, att äfven tankan på de moraliska verkningarne af en friare dispositionsrätt och en tryggad besittningsrätt af den enskildes väl förvärfvade egendom ingått såsom bevekelsegrunder. Också förklarades, att Fralse-och Krono-skattehemman, kronooch skatte-rusthåll, samt de krono eller andra publika hemman, som voro under stadgad åborätt upplåtne skulle få klyfvas till hvad hemmansdel som heldst, allenast en åbo, å den utklufne delen, vore besuten. Såsom besuten skulle anses hvarje åbo,som af sin hemmansdels afkastning i vanliga år, kunde påräkna bergning och jemväl utgöra de med hemmansdelen förenade utskylder; att för besutenheten under benämning hemman, bestämdes att till hemmansdelen skulle finnas så goda ägor af åker-, ängoch betesmark,