Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1853, sida 2

Man fortlar ännu att hoppas, att den från Londonerkabinettet utgångna not, hvilken nu säges hafva blifvit något modifierad af franska kabinettet, bör kunna göra slut på stridigheterna!!! FRANKRIKE. Det påstås, att franska regeringen beslutat sig för ett ännu kraftigare upptrådande i orientaliska frågan. Såsom en möjlig följd af detta beslut angifves återkallandet af gesandterna i Wien och S:t Petersburg, hrr Castelbajac och Bourqueney. General Baraguay dHilliers med svit har d. 6 på morgonen lemnat Marseille på väg till Konstantinopel. ÖSTERRIKE proklamerar ånyo sin neutralitet i en ny cinkulärnot till alla sina i utlandet anstälda sändebud. Denna not är föranledd af den nya krigiska vänning orientaliska frågan tagit. Vi hafva i dag bekommit en dags färskare utländska underrättelser, än de i går inträffade. Såsom det synes har det nu kommit till en allvarsammare strid emellan Ryssarne och Turkarne vid Donau. B.H. meddelar ur Wienerbladen af d. 7 följande telegrafdepesch: Bukarest d. 5 Nov. Den 2 dennes hafva 23,000 man turkiska trupper vid Oltenitza gått öfver Donau och satt sig i besittning af en der befintlig gammal rysk (romersk?) förskansning. Den 4 angrepo Ryssarne under general Dannenberg denna ställning och man kunde höra kanondundret i Bukarest. Förskansningarne angrepos af 6 ryska bataljoner och togos genom stormning med bajonetten. Förlusten å ömse sidor var ännu icke bekant. Det otroliga deri, att 6 bataljoner Ryssar skulle kunna storma och intaga en ställning försvarad af 23,000 Turkar, springer en hvar i ögonen. Tills vidare får man dock inskränka sig till denna anmärkning och afvakta närmare underrättelser, för att kunna bedöma beskaflenheten af den fördel Ryssarne tycks hafva vunnit och de konsequenser, som den kan medföra. Om den för Turkarne lyckliga. träffning, som skall hafva ägt rum i Asien, berättar M. Chronicle, efter en skrifvelse från Konstantinopel af d. 26 Oktober: Den turkiska befälhafvaren i Batum, Selim Pascha erfor, att Ryssarne förskansade sig på motsatta stranden af Tschurukouja (en gränsflod) och utsande derför en truppafdelning att rekognoscera. Ryssarne angrepo och det kom till en skärmytsel, hvarför Selim Pascha sjelf tillika med en del af armåekorpsen utryckte från Batum, gick öfver Tschurukouja, angrep Ryssarne och kastade dem tillbaka. Selim Pascha skall derefter hafva framskjutit sina trupper på ena sidan till Suktschedi, på den andra till Oreli, hvadan man trodde, att han ville förena sig med hufvudkorpsen under Abbi-Pascha, som står vid Kars. Det ryska krigsmanifestet har nu utkommit i S:t Petersburgerbladen och lyder som föler: Vi Nikolaus med Guds nåde kejsare och sjelfherrskare öfver alla Ryssar, konung af Polen o. s. v. göre härmed veterligt: I vårt manifest af d. 14 (26) Juni innev. år hafva vi meddelat våra kärälskelige trogna undersåter de bevekelsegrunder, som förmått oss att af den ottomaniska Porten för framtiden begära betryggande säkerhet för den orthodoxa kyrkans heliga rättigheter. Vi hafva tillika låtit komma till deras kunskap, att alla våra bemödanden, att genom vänskapliga föreställnigar förmå Porten till ett redligt och samvetsgrannt iakttagande af traktaterna hafva varit fruktlösa och att vi derför aktat nödigt att låta våra trupper inrycka i Donaufurstendömena. Men sedan vi tagit detta steg, hyste vi det hopp, att Porten skulle inse sina villfarelser och besluta sig till att tillfredsställa våra rättmätiga fordringar. — Våra förväntningar hafva icke gått i fullbordan. — Förgäfves hafva de förnämsta curopeiska makter bemödat sig att genom sina föreställningar öfvervinna den turkiska regeringens förstockade hårdnackenhet. På Europas fredsälskande sträfvanden har den svarat med en krigsförklaring och en proklamation, full af beskyllningar emot Ryssland. Slutligen har Porten, efter att hafva upptagit upprorsmakare från alla länder i sin härs leder, begynt sientligheterna vid Donau. Ryssland har utmanats till kamn: det återstår för det