Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1853, sida 2

VO , TAM ARISUMUMRELEBgY FAT — S84448892 1000 man, för att anfalla det på venstra Donaustranden, midt emot Rustschuk belägna Giurgewo (hvilket anfall enligt underrättelserna med sista posten lär hafva blifvit afslaget); och slutligen vid Nikopoli, midt emot Turna, hvarest Omer Pascha skulle befinna sig sjelf med ansenliga stridskrafter. Man tillägger, att Turkarne gjorde sig i ordning att äfven gå öfver floden på ett femte ställe, bredvid Silistria. Från krigsteatern annars ingenting nytt. J. de Constantinople af d. 24 Okt. meddelar, att ett nytt propellerlinieskepp af 100 kanoner Pechizaler den 22 gått af stapeln i sultanens och många dignitärers närvaro. Vidare yttrar bladet ordagrannt: Sedan den kejserliga fermanen, som tillåtit den fransk-engelska i Besikabugten stationerade eskadern att passera Dardanellerna, utfärdats, emotses ankomsten af en del utaf flottan till Konstantinopel. Det skall hafva varit flera af den äkta sortens Turkar högligen emot att flottorna fått passera Dardanellerna. Den gamla Chosrew Pascha skall tagit det sig så nära, att han blilvit sjuk och man tviflar om hans vederfående. Dessa patrioter anse slottornas inslappande för sett stort fel, enär Porten derigenom blir i hög grad beroende af de vestra makterna, utan att flottorna kunna vara Turkiet till någonZsynnerI lig hjelp. I Deutsche allg. Zeit. skrifves från Konstantinopel under den 27 Oktober, att enligt Turkarnes påståenden sientligheterna skola tagit sin början den 22 (23 27 Oktober (genom affären vid Isatschka?) och att de äro sullkomligt öfvertygade derom, att kriget med Ryssarne är absolut nödvändigt och genom intet medel mera står att asböja. Deremot heter det åter, att Engelsmännen skulle hafva öfvertalat Porten att i 21 dygn uppskjuta fientligheternas början, för att göra ännu ett bemedlingsförsök, ehuru det icke är mycket sannolikt, att Turkerne nu skulle inlåta sig på ett dylikt försök vid den enthusiasm, som bemäktigat sig hela nationen och vid den allmänt bland dem rådande åsigten, att de genom Englands och Frankrikes förra söl förlorat för mycket och sörnämligast den bästa tiden för kriget: sommarmånaderna. Dock äro de icke så rädda för vintern, som man skulle vara böjd att tro em ett sydländskt folk. De säga, vårt folk är kraftigt, väl klädt, gedt förplägadt och delvis såsom bergsboer vandt vid kölden. Hufvudansallet synas de för närvarande vilja företaga i Asien i förening med sina trosförvandter, kaukasiska bergssolken; de förstärka likväl alltjemnt Donaulinien och tänka på att öfverskrida densamma. För ungesar 10 dagar sedan har man härifrån afskickat 100 kanoner sjöledes till Gallipoli, för att öfver Adrianopel transporteras till öfra Donau, dit äfven 8 dels indels utländska ingeniörer afgått för att besasta Sophia, och 50,000 nyutskrisna trupper skola äfvenledes afgå dit i dessa dagar. Ofvanstående skrefs, innan man i hufvudstaden hade sig bekant öfvergången al Donau, hvilken ägde rum den 27 och 28 Oktober. LIndep. Belge meddelar efter de nyaste depescherna från Orienten, följande uppgifter rörande de förenade flottornas ställning den 27 Oktober: Den 27 Oktober lågo vid Lampsaki för ankar: amiralskeppet la Ville de Parisk, ånglinieskeppet Åle Napolgon, linieskeppen ÅJena och Friedland och ängfregatten le Labrador, som först nyligen ankommit från Toulon med 701 matroser till de permissionsberättigades aflösning. I Kagara-Bourum, en liten hamn vid asiatiska kusten, i närheten af det gamla Abydos, lågo propellerlinieskeppet le Charlemagne och korvetten Åla Caravane. Sydost om Lilid-Bahr eller det europeiska slottet lågo linieskeppet le Jupiter, ångfregatten Åle Gomer, med kontreamiralsslagga, och avisskeppet af första rangen Åle Solon. Utanför Ak-Bachi-Liman eller hvita hufvudet lågo linieskeppen le Henrik IX och Åle Bayard, ångfregatterna le Magellan och le SanCe, samt ångkorvetten le Chaptal, vidare 2 linieskepp och en ångfregatt af engelska flottan. Utanför Dardanellerna låg engelska amiralskeppet Britannia och en engelsk fregatt; vivare franska linieskeppet le Valery med kontreamiralsslagga och ångfregatten Åle Mogador. De osrige ännu icke inlupne engelska sartygen lågo emellan kaninön och asiatiska kusten, några mil srån sundet, och skulle inlöpa den 28 eller 29 Oktober. I trots af den i sundet bläsande hästiga nordostvinden hade begge nationernas sartyg icke gjort något haveri och besunno sig i så godt skick man kunde önska. Den 27 Oktober hade de förnämsta grekiska köpmän i Konstantinopel med den nysigen utvalde patriarken och flera prester ispetsen begifvit sig till turkiska regeringen för att försäkra denna om sin tillgifvenhet och för att aflägga tacksägelse för det deras rättigheter alltid de nya rättigheter, Som de erhållit.