Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 november 1853, sida 2

—— —— om morgonen narmade sig slotihen Isatscukd. I UTRKarne öppnade först elden, hvarpå en lislig kanonad söljde i halsannan timme. I trots af den häftiga elden från 27 fientliga kanoner, har ryska slotiljen lyckligen ankommit till sin bestämmelseort. Den största delen af Isatschka stacks i brand genom de ryska bomberna. Förlusten är icke betydlig; 12 äro döde, deribland kapten Werpakorski, en för sin tapperhet berömd officer, som allmänt beklagas.! Den som riktigt förstår att läsa en rysk rapport lär nog inse, att Ryssarne lidit betydlist!WManderer tillägger till rapporten, att ryska flotiljen, till en del i skadadt skiek, sedermera ankommit till Galacz, sedan den i Reni landsatt en del af sina sårade. En berättelse från sistnömnde stad förmäler också, att sedan d. 26 ryska donauslotiljen der är fullständigt samlad. Såsom det synes är den bestämd att understödja ryska armåens operationer på Donau. Enligt Kronst. Satel. hafva Ryssarne vid Isatschka haft 30 döde, deribland 3 officerare, och 64 sårade. Den ena ångaren, som bogserade kanonsluparne, har lidit mycket och måste upplägga i Galacz för att repareras. Rörande de nya våldsåtgärderna af Ryssarne i Donaufurstendömena, genom hvilka de formligen fullbordat eröfringen af dessa länder och införlifvat dem i ryska riket, är stort ingenting att tillägga till hvad som i början af dagens utrikes nyheter redan blifvit nämndt. Stirbey, den afdankade fursten i Wallachiet, hvilken med sin son d. I dennes ankommit till Hermannstadt på väg till Wien, hade, innan han, på (iortschakosls uppmaning, frivilligt nedlade regeringen, satt sitt namn under den kungörelse, som vid lifsstraff förbjuder hvarje förbindelse med turkiska Donaustranden och derjemte förbjuder all seglats på floden. Furst Ghika i Moldau lemnade sitt land den 3 dennes. Den 18 Okt. föll i Bulgarien så mycket snö, att kommunikationen blifvit afbruten. Från Konstantinopel skrifves under den 24 Okt., att dagen förut derstädes inträffat en ångare från Trapezunt med underrättelse, att turkiska trupperna vid Tschelok-floden skulle hafva angripit och besegrat ryska trupperna, hvilka förlorat flera hundra i döde och måst retirera en dagsmarsch in idet inre. Denna berättelse anses dock tarfva bekräftelse. Man är nu temligen allmänt ense derom, att de senaste förlikningsprojekten utgått från England. Det ena är uppgjordt i London och har naturligtvis äfven biträdts af franska kabinettet. Det andra har till upphossman lord Stratsord de Redclifle i Konstantinopel, som ännu icke visste af det förra, då han uppsatte sitt. Det är äfven denna gesandts inflytande, som man uteslutande fr tillskrifva utfärdandet af orderna till Omer Pascha att vänta med fiendtligheternas början, order, som dock kommo för sent, Xavier Raymond berättar i en af sina senaste skrilvelser från Konstantinopel följande tilldragelse: I Trapezunt tällade 2:ne personer, den ene en Grek vid namn Catniaki, medlem af ett handelshus i Konstantinopel, och den andre en Turk, vid namn Mustafa Aga, om ett turkiskt fruntimmers ynnest. Detta gaf sin trosförvandt företrädet, men Greken var rik och med en penningesumma förmådde han Turken att afstå från damen. Turken fick pengarne, men det synes som om han icke höll ord och Catniaki beslöt att hämnas. Han bjöd Mustafa till middag, denne kom, men har sedan spårlöst försvunnit. Den turkiska befolkningen kom i rörelse och fordrade hämnd. Catniaki måste slykta till den grekiska konsuln och påstod att han var oskyldig i Turkens försvinnande. Stadens guvernör lät imellertid arrestera tvenne personer, som deltagit i middagsmåltiden, och desse tillstodo slutligen, att Mnstafa dödats genom ett pistolskott, hvarpå hans kropp skurits i stycken, packats i en kista och kastats i hafvet. Efter dessa personers utsago blef den grekiska konsuln nödsakad att utlemna Catniaki. Man fruktar mycket ait denna sak kan komma att hafva obehagliga söljder., DANMARK. I det hemliga möte, som d. 4 dennes hölls af folkthinget såsom konstitutionsutskott, behandlades grundlagsfrågan för 3:dje gången. 6 hufvudförslag blefvo presenterade, af hrr Tscherning, Wilkens, Rosenörn, Hall, Thiemroth och Mejer, utom en mängd ändringsförslag. Resultatet af förhandlingarne var, enligt Flyveposten, att Wilkenska hufvudförslaget, hvilket till sitt väsentliga innehåll öfverensstammer med Teschernings förslag, att i en tilläggsparagraf upptaga hvad som er don hit tills gällande grundlagen måste t. v. bevaras, men som icke passar in med helstatsplanen att intaga i den för Danmark speciella grundlagen, antogs med stor pluralitet, äfvensom ett af. Monrad dertill framstäldt ändringsförslag.