Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 november 1853, sida 1

Utrikes Nyheter. Först sent på eftermiddagen bekommo vi den med Nordcap väntade posten, hvilken medför underrättelser af följande dato: Köpenhamn den 9. Hamburg den 7, Wien den 5, Bukarest den 3 (pr telegraf), Paris och London den 5 dennes. Från Konstantinopel hafva vi icke senare underrättelser än af den 26 Oktober. Hamburger-tidningarne af den 5 och pariser-bladen af den 3 sakna vi och äro de, tack vare vederbörandes kloka arrangeringar, först att förvänta med nästa post öfver land. Ännu har man ingen kännedom om någon drabbning emellan Turkar och Ryssar. Att de redan dugtigt slagits — i tyska tidningarne, det förstås. Säkert synes vara, att furst Gortschakosl, i hvars pian det verkligen icke synes halva legal alt försvara Donauöfvergången och som samlat sina trupper kring Bukarest, vid underrättelsen om Turkarnes öfvergång af Donau och deras besättande af Kalasat, ryckt dem till mötes. Berättelser öfverflöda om mindre trälfningar, som skola ägt rum emellan de särskilta truppkorpserna. Enligt några skulle Turkarne, som anryckt emot Krajova, hufvudstaden i lilla Wallachiet, då de sågo sig i fara att blifva öfverflyglade af Ryssarne, i hast dragit sig tillbaka till Kalafat; enligt andra skulle de, efter denna reträtt, åter hafva ryckt fram och tvingat Ryssarne att retirera. Mera tillit än alla dessa förvirrade berättelser förtjena dock de förklaringar, som meddelas i franska bladet Siecle, hvars relationer i turkiska beskickningen i Paris, äro bekanta. Nämnde tidning försäkrar att antalet af de Turkar, som den 28 gått öfver Donau och besatt Kalafat, icke öfverstiger 12000 man och att, fredags efterm. den 4 dennes, man ännu icke i Wien haft någon kännedom om den ringaste strid imellan de emot hvarandra stående trupperna i Wallachiet. Senare underrättelser från Wien af den 5 och 6 (per telegraf), gifva dock vid handen att Turkarne den 1 dennes företagit ett angrepp på det vid Donau, midt emot Rustschuk belägna Giurgewo, hvilket lär misslyckats. Ridån för krigsteatern är nu imellertid upprullad och man kan taga för fullt gilvet, att man oförtöfvadt och måhända redan med nästapost har att emotse underrättelse om ett allvarsammare sammaudrabbande. Kriget är nu öppnadt och all verldens diplomater skola nu icke kunna förmå de krigsörande makterna att nedlagga vapen, innan deras härar i blodiga hardalekar pröfvat hvarandras mod och styrka. Grundlösheten af det dumma pratet i en tysk tidning, att Turkarne, med Ryssarnes stillatigande samtycke, skulle få besätta Wallachiet, under det underhandlingarne fortsättes, ådagalägges genom det betydelsefulla steg, som ryska härens öfverbefälhafvare, ——L 2 RR a Tr