Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1853, sida 2

frammande länder. Lärjungar af den odödlige Ling undervisade i och idkade densamma uti Ryssland, Tyskland och England, och srån alla dessa länder komma vetenskapligt bildade män, för att studera den nya vetenskapen i dess hemland och vid dess centralpunkt, gymnastiska institutet i Stockholm. Stora arbeten utgåfvos häröfver på flera främmande språk, isynnerhet på Tyska, och instituter, både för sjukoch frisk-gymnastik uppstodo och besöktes af tusentals elever och patienter i Berlin, Wien, Petersburg, m. fl. utländska hufvudstäder. Slutligen öfvergick en af Lings utmärktaste lärjungar, prof. Georgii, till London och etablerade der en gymnastik, som snart vann framgång. Partiet utskickade i något ärende sin adept till London och resultatet af hans verksamhet der blef den nidskrift, hvilken vi nyss antydt, införd i Monthly Journal of Medical Science för 1851. Om det ligger något högst motbjudande redan deri, att en svensk i främmande länder framdrager och blottar sitt lands svagheter -— vi kunna tala derom emellan oss sjelfva, men behölva ej nedsmutsa oss inför främlingen så blir saken ännu vedervärdigare, då Svenskar i utlandet nedsätta hvad vi hafva godt och aktningsvärdt. Annu uslare blir detta beteende, då man icke skyggar tillbaka för att med uppenbara lögner nedsmutsa minnet af män, på hvilka såderneslandet tänker med vördnad och kärlek. Någon mera Svensk karakter har icke sednare tiden frambragt än Pehr Ling. Han framträdde såsom en gengångare från gamla hednatiden, på en gång den siste skalden? och den siste kämpen, till sullandningen af hvars bild och lefnad det blott fattades. att han fått följa sin vilja cch sluta sina dagar utför ättestupan. Helt och hållet sjelflärd förvärfvade han sig en ovanligt mångsidig bildning, i språkforskning, i den gamla nordiska gudaläran, i de sköna konsterna och framför allt i den vetenskap, som blef hans lesnads uppgift, gymnastiken, med alla dess förberedande vetenskaper, anatomi, fysiologi m. m. Genomträngd af gammal nordisk anda skref han sina Asar, sin Agne?, m. sl. stora versisierade dramatiska verk, som uteslutande hade urtidens dimmiga jättegestalter till föremål. Om denne man yttrar vår ofvannämnde smädeskribent : CUujppfsostrad i egen skola var han oftast egen men mestadels rå och sökte förgäfves att gifva sina proproduktioner en angenäm och bestämd form. Det förvånande, vanslägtadt ända till det onaturligt löjliga och förvridna, utgör grundfärgen i hans ämnen; hans ursprungliga brist på vanlig bildning blottställde honom fortfarande att bryta mot all sann smak. Vi hasva sjelfva någon gång skaffat oss tillfälle att bedöma stilen i detta poem, hvarvid visat sig en tillgjord sträfvan att i ett lätt och för sig sjelf harmoniskt verslag frambringa ganska simpla tankar, utan att vinna den motsvarande enkelhet i språkbyggnad, som man annars finner i detta lands gamla sånger, allt emedan hans åtrå att flacka omkring i en verld af besynnerligheter, som ej låtit tygla sig af någon enda bland de lagar, som beherrska fri konst, frambragte egenheter, som i alla afseenden öfverensstämma med de yrande drömmar, hvilka annars utgjorde hans njutning att inympa på allt, hvad han efterjagade i utöfningen af sitt yrke och hvilkas ifrigt fanatiserade sakförare (ad vocater) ett så beskaffadt sinne säkert skulle anse sig kunna vara, och hvarigenom han ock slutligen borde lyckas att ådraga sig uppmärksamhet från den del af allmänheten, som är färdig att antaga det nya och hylla det oblyga påtrugandet i stället för sundt förnuft. Det är således icke lätt att angifva hvilka de vilda och fixa ider voro, som Sedan gåfvo hans kallelse rigtning och indrogo honom På charlataneriets bana. Detta förlopp utvecklade sig sjelft. Hans skola liknade sedan flere år den, hvilken vår egen Roland med framgång etablerade i Edinburg, och hvarest öfvades fäkning, athletiska produktioner och idrotter, som skulle tjena att öka muskelkrasten och yigheten i allmänhet, att framkalla en kraftig, sund och symmetrisk kroppsutveckling, men äfven och isynnerhet att bilda en förberedande skola till militärinstruktion. Ett grunddrag i Lings karakter var hans flärdlöshet och oegennytta. Hans familj fick ofta lida brist — sjelf hade han snart sagdt inga behof — emedan hans vetenskap kräfde alla hans tillgångar.