Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1853, sida 2

nu är stäldt utom allt tvifvel, hafva lidit betydliga förluster och den i Donaufurstendömena stående armåens svaghet, hvilken armå decimerats genom sjukdomar och är utmattad genom overksamhet, torde äfven hafva bidragit att omstämma czaren. Wienerbladet Presse skrifver under d. 1 Nov., att d. 31 Okt. till Wien ankommit depescher från S:t Petersburg med czarens afslag å Wienerkonferensens senaste bemedlingsförslag och nya förslag från czaren, hvilka genast meddelats gesandterna. Om innehållet af dessa förslag varder dock ingenting meddeladt. Är sjelfva notisen grundad, så har man nu åter ett nyare uppslag i orientaliska frågan, än det som omförmäles af pariserkorrespondenten i Times. Czarens syfte med dessa förslag torde för öfrigt endast vara att vinna tid att förstärka sin arme i Donaufurstendomena och utmatta Turkiet genom de kostnader, som det fortsatta krigstillståndet förorsakar detsamma. Slutligen få vi äfven omnämna ett i Paris gängse rykte, enligt hvilket, på drottning Victorias föranstaltande, nya konferenser omkring d. 21 Oktober öppnats i London. Ryska sändebudet i London, hr v. Brunnow, skulle af czaren erhållit vidsträckta fullmakter. Man har till en början sämjats om grundvalarna för ett nytt förlikningsprojekt och beslutat att t. v. söka tillvägabringa en vapenhvila tills våren. Under tiden skall en ny kongress öppnas i London och sullanda det påbörjade fredsverket. Turkarne kunna väl dock aldrig vara så okloka, att, derest det icke erbjudes dem desto säkrare garantier, genom ingåendet på en så lång vapenhvila, beröfva sig de utsigter de nu hafva att med fördel öppna kampen emot sin listige fiende och gifva honom tid att samla alla sina krafter. Såsom läsaren finner råder det imellertid mycken motsägelse i alla dessa rykten och notiser om nya underhandlingar i och för fredens bevarande. Så mycket synes dock vara visst att dylika underhandlingar äro i gång, men lika säkert är, att utsigterna till deras framgång äro ganska klena. Den 20 stängdes det ryska handelskansliet i Konstantinopel. Alla ryska embetsmän lagade sig att afresa. Den 25 eller 26 reser Namik Pascha til vestra Europa för att negociera det nya statslånet i London och Paris. Han talar franska och engelska med stor färdighet och är en man af förtjenst och redlighet, en gammal reformvän. Han har godt hopp att lyckas i sitt uppdrag. Enligt Wienerbladet Wanderer har Frankrike sordrat af Porten, att den icke i sin tjenst skall använda de polska och ungerska slyktingarne. Till vederlag sör denna begarans uppsyllande vill franska regeringen tillåta franska officerare af högre rang inträda i turkiska armå6en. Men turkiska regeringen synes icke hysa nödigt förtroende till de franska ofsicerarne, för att anförtro dem ett kommando (?). Från Konstantinopel telegraferas under d. 24 Oktober: De allierade flottorna ligga vid Lampsaki i Dardanellerna (ännu nedanför Gallipoli). De ryska undersåtarne i Turkiet hafva ställts under österrikiskt beskydd. FRANKRIKE. Monitören af d. 1 meddelar nu, att general Baragquay d Hilliers, vicepresident i senaten, blifvit utnämnd till Frankrikes sändebud hos den höga Porten i stället för hr de la Cour, som blifvit kallad till andra förrättningar. Denna senare frasen betyder vanligtvis i det officiella språket, att den person, om hvilken den begagnas, förlorat regeringens förtroende. Enligt Constitutionel sknlle generalen den 2, enligt Siecle den 3, begifva sig på sin nya post, åtsöljd af en talrik generalstab. I detta militäriska åtsölje kan man — yttrar det sistnämnda bladet — om man vill, se ett medel att bevilja Turkiet de officerare, hvilka det utbedt sig, och som man dragit i betänkande att direkte ställa till dess disposition. Rörande generalens instruktioner kan man naturligtvis icke hafva sig något bekant. Han har erhållit dem i tvenne audienser, utan någon ministers förmedling, direkte af kejsaren. Under det man å börsen utbasunar freden — skrifves i Augs. allg. Zeit. från Paris under d. 30 Oktober, då fredsryktena åter kommit fonderna att stiga — är det i den politiska verlden fråga om inskeppandet af 30,000 man El Arianton orh kriocminictarn ol all 4:11—