Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1853, sida 2

Article Image
s .: —— — — Kommitterade hade härnäst beslutat att gemensamt med skaraborgs läns kommitterade tillskrisva kon. bes. uti de län, genom hvilka den större jernvägen kommer att gå, neml. Götheborgsoch Bohus-, Elssborgs-, Skaraborgs-och Örebro län, med anhållan om infordran af dylika upplysningar som de, hvilka för den i och för Köping-Hult-vägen tillsatta kongl. kommittcen blefvo beredde, jemte benägna egna yttranden i frågan, för att på detta sätt erhålla de mest authentika och omfattande upplysningar i afs. å jernvägens nytta och vidden af den derpå blifvande trasiken. 3:0 att upprätta förslag till sätt att erhälla de för jernvägsanläggningarne erforderliga medel. Förslagen härför voro tvenne, hvilkas hufvudgrunder af kom:e anföras, hvarom vi längre ned skola framställa närmare detaljer. Kommitterades berättelse är undertecknad af hrr C. F. Wern, J. T. Berg och Fr. Sundler. . Sedan uppå af ordf. framställd proposition kommitteras åsigt: att isolerade sträfvanden i denna fråga voro mindre ändamålsenliga, men kunde blifva skadliga, blifvit af sammankomstens ledamöter gillad och kom:es med anledning häraf vidtagna åtgärder godkända, instämde församlingen äfven i ords:ns önskan, att de kom:e måtte sortsara i sina befattningar, hvarpå de närvarande kommittåledamöterne, hrr Wern och Berg, äfven slutligen för sin del ingingo. Härefter upplästes af hr Wern de tvenne förslagen till åstadkommande af medel för jernvägsanläggningar i Sverge, som blifvit afgifna, det ena af statsrådet Sandströmer, det andra af engelsmännen Peto, Betts, Brassey och Geach, hvilket sednare blifvit till Kongl. Maj:t ingifvet. Hufvudgrunderna för statsrådet Sandstromers sörslag voro: 1. Staten lemnar bidrag till någon betydligare del af förslagssumman till ex. 3 eller minst 3. 2. Om det i en framtid skulle visa sig att högre afkastning erhålles än som motsvarar VISS ränta å hvad bolagsmännen komma att tillskjuta, så erhåller staten så långt tillgångarne medgisva någon ränta å nämnda bidrag. 3. Det i öfrigt erforderliga beloppet upptages såsom amorteringslån emot låg ränta. i 4. Till beredande af säkerhet för sådan räntas utgörande, blifver det genom allmän författning medgifvet, att då fastighetsägare med regeringens sanction förena sig om räntegaranti för lån till jernvägsanläggning, så får med den i följd deraf på hvarje serskild egendom belöpande ränte-andel förhållas på lika sätt, som genom kongl. förordningen den 13 Juni 1845 finnes stadgadt i afseeode å ränta och amortering af odlingslån, eller att sedan ärliga beloppet blifvit uträknadt och fastställdt detsamma, antecknas i jordeboken såsom en egendom under den bestämda amorteringstiden vidlådande gravation. 5. Hvad som i följd af denna räntegaranti bör erläggas får upptagas med den allmänna kronouppbörden, hvarvid dock för hvarje år afräknas så mycket, som kan gäldas med föregående årets behållna afkastning af banan och således endast bristen uttaxeras. — Denna kommer i följd häraf att utgå med förmånsrätt näst efter kronoutskylderna. 6. Högre gravation får ej ske på egendomen än att den kan anses vinna en sådan forbättring, som motsvarar den ålagda årliga afgiften, så att inteckningshafvares rätt icke deraf blifver förnärmad och till vinnande af nödig kontroll härpå, kommer ofvannämnde försattningstillampning att i hvarje förekommande fall, bero på regeringens medgifvande efter föregången noggrann pröfning af alla omständigheter. 7. Staten tillåter riksgäldskontoret att garantera ränteliqvidens uppbärande derstådes emot det att de inflytande afgifterna eller räntebidragen dit levereras och bolaget blir äfvenledes förbundet att dit inbetala det öfverskott af banans inkomster, som för hvarje år uppkommer och vid bidragets utskrifvande skall afräknas. 8. Städer, med hvilka banan erhåller gemenskap, eller som komma i dess närmaste grannskap, skola ätaga sig lämplig andel uti räntegarantien och hvad på den belöpes, betraktas liksom andra stadens allmänna utgifter. Det kommer sedermera att bero på stadens invånare att i laga ordning besluta, huru med bidrag till dessa utbetalningar skall förhållas. 9. Personer, som intressera sig för befrämjandet af en jernvägsanläggning, men icke kunna deltaga i en räntegaranti efter förutnämnde grunder, beredes tillfälle dertill genom aktieteckning. Det är således endast hvad som efter denna återstår, som skall på de i räntegarantien deltagande egendomarne fördelas. 10. Sedan ej mindre städernas an hvarje egendoms årliga bidrag till ränta och amortering, efter de grunder som derför kunna öfverenskommas, blifvit bestämde, erhållas för desamma motsvarande antal aktier, så att om räntan och amorteringen bestämmes till 5 Z, så svarar en aktie emot en årlig räntegaranti af 5 rdr, och för hvarje riksdalers garanti erhålles 5Sdels aktie. — Ränte-ansvarigheten för hvarje egendom fastställes uti hela riksdaler. 11. Så länge rante-garantien för lånet sortsar, äro aktierne fästade vid egendomarne, men sedan densamma upphört, kunna de öfverlåtas på hvem som helst. 12. Delaktighet i ränte-garantien kommer att bero saf frivilligt åtagande. 13. Ansvarigheten fördelas efter vissa grunder, såsom antingen arcal eller värde, samt mer eller mindre asstånd från banan i lika proportion på alla de egen

8 november 1853, sida 2

Thumbnail