Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1853, sida 1

vår ösvertygelse om handelns och industriens ömsesidiga och gemensamma behof af en sådan förändring, som för framtiden gilver åt näringarne stadga och säkerhet, hvilken vi inför thronen vilja uttala, likasom vi ock afse att gifva uttryck åt den vissa förhoppning, att icke några olägenheter skola uppkomma, om tulllagstistningens förändring genomföres under den nuvarande, för densamma gynnsamma tidpunkten. Då, till följe af frågans så beskaffade skick, vi anse oss böra här helt och hållet förbigå de af Eders Kongl. Maj:t redan godkände skäl och grunder, som visa att en friare gemenskap med andra nationer utgör ett vilkor för utvecklingen af landets handel och sjöfart samt för den svenska slöjdens och konstslitens sanna och sjelsstandiga förkosran; tro vi oss deremot i underdånighet böra yttra oss rörande omsånget af den afsedda förändringen och om sättet för dess genomförande, i hvilka afseenden vi våga underdånigst anhålla, att E. K. M. måtte i nåder täckas låta hela nu gällande tulltaxa underkastas en ändamålsenlig, noggrann revision ej blott hvad beträssar sjelsva tarislsatserna, utan ock till uppställning samt varuartiklarnes klassifikation och gruppering; med afskaslande af alla utförselstullar och af alla direkta och indirekta prohibitiver emot införsel af varor; med stadgande af billiga skyddsafgifter för inhemsk produktion och industri, och utaf tullfrihet eller möjligast lindringa afgister å råämnen, arbetsmaterialer och hals-sabrikater, nödiga för inhemska konstsliten; samt ändtligen med grundande af hela tullbehandlingen, så vidt möjligt, uppå vigt, och uppå mått och mål i de fall, der vigtförtullning icke är användbar, så att förtullning efter värde och de dermed förknippade omgångar och chicaner, underslef och misstag, helt och hållet må kunna undvikas. I afseende på lämpligheten af den närvarande tidpunkten för genomförande af förändringen i tullagstiftningen, torde vi endast behöfva i underdånighet erinra derom, att likasom, beträffande lilsmedel, den stadga, som den fria handeln med dylika förnödenheter vunnit i England, göra priserna å dit hänförliga artiklar afven här i landet för framtiden vida mera beroende af de allmänna priserna å verldsmarknaden, än af tullsatserna härstädes, så måste ock de förhållanden, hvari den eljest öfverlägsna Engelska industrien nu sig besinner och vidare under en lång framtid kommer att sig befinna, i följd af minskad tillgång på arbetare, förhöjda aflöningar och omätligt utsträckta afsättningstillfällen, undanrödja alla farhågor för den inhemska industriens bestånd under måttliga tullar och under de för industrien gynnande omständigheter, som uppkomma genom minskade kostnader för råämnen och beredningsämnen. Då de åtgärder, som afse förändringar i tulllagstiftningen, till vissa delar bero af Rikets Ständers tillgöranden, våga vi i djupaste un derdånighet anhålla, att Eders Kongl. Majestät täcktes i nåder, i alseende på verkställighet af den nådigst afsedda utvidgningen af området för landets handel och sjöfart, till Ständerne,