rymmer 6000 åskådare, och är nära på så stor som italienska operahuset i London. Logernas sframsidor äro af genombrutet metallarbete, och på samma sätt öppna på sidorna, så att den inre architekturen derigenom erhåller ett särdeles lätt utseende. Parterren har endast sittplatser, och dessa ganska beqväma. Under mellanakterna promenera fruntimren i rum bakom logerna, och herrarna röka der sina cigarrer. Cubas publik är den mest enthusiastiska man kan föreställa sig, och outtröttlig i utdelande af bravorop. Åskådarne kasta mot sina gunstlingar dufvor, bland hvilka de flesta, för att göra bifallet fullvigtigt, hafva dubloner fästade under tvingarna. Det är otroligt nöjsamt att från logerna åse rörligheten på parkett, der förråder af en hel mängd korgar, hvarje innehallande 20 till 30 dufvor, icke äro någon sällsynthet. Tronflöjten, af Mozart. Af de sångare och sångerskor, hvilka medverkade vid första uppförandet af Mozarts Tronslöjt i Wien (September 1791), lefva nu blott tvenne, nemligen: fru Gottlieb (för närvarande 80 år gammal), som utförde Paminas parti, och en nu i privatlugnet lefvande högre embetsman, som då sjöng den ena af de trenne gossarnes stämma. mr an RV A