fredens bevarande i samma ögonblick som den anspelar på möjligheten af ett krig. Vi för vår del kunna icke underlåta att anse denna förklaring beteckna en vändpunkt i franska politiken, sålunda, att Frankrike, om det ock icke ger underhandlingarne på båten, dock uppträder mera kraftfullt emot Rysslands tilltag, än hvad som hitintills varit fallet. Säåsom en yttring af denna kraftfullare politik får man alltid betrakta afsändandet af general Baraguay dHilliers till Konstantinopel med ett stort åtfölje af ossicerare. Man påstår, med hvad grund det lemna vi derhän, att den telegrasdepesch som regeringen erhållit frän sin konsul i Bucharest om assaren emellan Ryssarne och Turkarne på Donan innehållit mer än en detalj, som blifvit förbigången i Monitören. Bland annat skulle den innehålla, att de fångar, som å ömse sidor blifvit gjorda, fått springa öfver klingan, hvilken omständighet är ett bevis på den förfärliga förbittring som är rådande emellan ryssar ooh turkar. Börsen fäster sig vid, att det i Monitören heter, att ryssarne såga sig hafva stuckit Isatschka i brand. Härigenom har franska regeringens organ, menar man, liksom framkastat en misstanka emot sanningsenligheten af ryssarnes berättelse och sålunda ådagalagt en viss avoghet emot Ryssland. En pariserkorrespondent i (Indep. belge skrisver att planer understälts kejsaren till förberedelser för ett möjligen inträffande europeiskt . krig. Det har icke varit fråga om mindre än 7 arm6er, uppställda ända från Flandern till Sardiniska gränsen. Ett annat vida enklare projekt inskränker sig till tvenne stora armfer, den ena vid Rhen och Mosel, den andra vid Var. Korrespondenten tror dock, att kejsaren ännu icke yttrat sig öfver dessa planer. Det säges vara mycket fråga om att sända general Canrobert till Rom. I händelse af ett europeiskt krig behöss en skicklig general i Romerska staterna, der Österrikarne, så vida man underlåter att taga de revolutionära elementerna med i beräkningen, hafva en i alla afsecnden fördelaktigare ställning än Fransmännen. Det talades åter om att franska trupper i Algirien skulle inskeppas till Turkiet. Derjemte försäkrades, att ryska sändebuden, hrr Kisselef och Brunnow skola lemna Paris och London, i händelse något sådant inträffar. Man tillochmed citerar ett yttrande af den ene af dessa diplomater, hvilket han låtit undfalla sig till en möbelhandlare och af hvilket det kunde dragas den slutsatsen att han icke syntes tro på en lång varaktighet af sitt vistande på den ort der han nu uppehåller sig. Oceanflottan har den 26 Oktober inlupit i Brest. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves under den 27 Oktober, att derv. ryska gesandten Meyendorff denna dag från S:t Petersburg fått en cirkulärdepesch från kanslern grefve Nesselrode, hvilken notificerar emottagandet af Portens krigsförklaring och betecknar den ställning Ryssland kommer att intaga. Man väntar äfven ett ryskt manifest. Dresdener Journal innehåller en artikel från Wien, hvari omtalas, att polisen (den ryska?) i Wallachiet kommit öfver proklamationer i Omer Paschas namn, riktade till så väl wallachiska folket som armåen, med uppmaningar till dem att resa sig i massa och utjaga ryssarne. Man har dock icke kunnat utleta, om dessa proklamationer verkligen härröra från den turkiska generalen, eler från det s. n. i Turkiet så starkt representerade omstörtningspartiet. Det senare håller man dock för sannolikast, då man ej kan antaga, att osmaniska regeringen, förutan svärdet, äfven vill taga revolutionens brandfackla i handen, ett beteende, som skulle beröfva den alla makters välvilja, och särskilt försåtta Österrike i den nödvåndighet alt framskjula en imponerande krigsmakt till turkiska grånsen. Skulle dessa framkastade vinkar vara ett förebud till Österrikes uppgifvande af sin tvetyAAA RESER AREAN AE fläck i rummet der man icke träffar sådana af —