Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1853, sida 1

Utrikes Nyheter. DANMARK, Den 28 Oktober höll folkthinget såsom konstitutions-utskott åter ett hemligt möte, hvarölver Flyveposten meddelar ett temligen utförligt referat. Enligt detta meddelade presidenten, öfverste Ischerning, att han på den å utskottets vägnar och enligt dess uppdrag till ministÄren riktade inbjudning till en konferens erhållit det skriftliga svar, att ministeren icke anser sig för bemyndigad att ingå på ett af de förslag, som utskottet uppstält såsom vilkor för antagandet af en grundlag för Danmark och finner på sakernas nuvarande ståndpunkt ingen anledning till en konserens. Den i utskottet derefter uppståndna dehatten var temligen lillig. Det blel med alla rösterna emot 5 beslutadt, att bibehålla den nuvarande grundvalen för förhandlingarne. Ändringsförslag måste skriftligen inlemnas till d. 31 Oktober på aftonen. Sedan skulle utskottet företaga den tredje och sista pröfningen al frågan och remittera resultatet af sitt arbete till folkthingets plenum, hvarest derefter andra förhandlingen af grundlagsfrågan skall begynna. Först vid denna andra förhandling skall sannolikt ministeren bestämdt yttra sig öfver sin ställning till riksförsamlingen. Örsted skall för öfrigt ensam hafva varit för den af kabinettets majoritet afböjda konferensen. Tvenne skatter i Slesvig, hvilka der icke varit nppburna af danska kronan sedan i April 1848, hafva blifvit aslysta. Dessa skatter äro den 1762 påbudna extraordinarie gärden och den s. k. Indersteoch Forbedelses-pengeasgilteni. Motivet för deras upphäfvande säges i de kungl. kungörelserna vara att deras utkräfvande skulle vara förenadt med stor tunga för den obemedlade delen af befolkningen i hertigdömet. Danska banken har från den 31 Okt. höjt rentan till 5 2 och från den 11 Nov. fordrar den äfven 5 2 ränta för äldre lån. FRANKRIKE. Vi hafva nu sett den artikel af Monitören, som innehåller den mycket omordade förklaringen i orientaliska frågan. Då det redan meddelade utdraget upptagit alla hufvudpunkterna i denna förklaring, kunna vi bättre använda vårt utrymme, än att taga det i anspråk för bemälte artikels reproducerande. För bättre minne skull vilja vi dock angisva hufvudpunkterna i densamma, hvilka äro foljande: Frankrike och England äro eniga i råd och dåd; dessa makter äro fast beslutade att upprätthålla sultanens suveränitets-rattigheter och Turkiets oafshängighet; Preussen och Österrike samverka med dessa makter uti deras bemodanden att genom underhandlingar tillvägabringa en för alla de intresserande parterna tillfredsställande förlikning. Ehuru denna förklaring gjort sitt till att uppskrämma börsen, lär den dock icke framkallat något särdeles lifligt intryck i den diplomatiska verlden eller de högre politiska kretsarne. Der ansågs den endast vara föranledd af den kinkiga ställning, hvari franska regeringen befann sig försatt och man har funnit den på ett temligen sifliigt sätt bringa det förslutnas förbindelser i harmoni med framtidens fordringar, i det regeringen framhåller sina fortsatta bemödanden för