Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1853, sida 1

blef gubben mattare, och sedan Janne stängdt boden, satte han sig för att på gubbens begäran läsa högt i psalmboken . .. Lisa satt i en vrå och gret .. stackars qvinna, detta var ett afbrott uti tjugo års oafbrutet lugn, som hon ännu inte kunde fatta .. huru skulle det nu gå, hvem skulle hon nu få att vårda, att snäsa ibland i brådskan. Mot klockan tolf på natten vaknade gubben ur en lätt slummer, reste sig i stolen der han satt och såg hastigt omkring sig .. han tycktes lilligare, starkare än förut, och hoppet återföddes i de båda sörjandes hjertan. — Barn, — sade han sakta — jag har haft en dröm .. jag såg er båda tillsammans . .. lyckliga och eniga . ni hade ett gladt, frid fullt hem . . barn, ni skall inte skiljas åt! .. Janne och Lisa sågo förundrade än på gubben och än på hvarandra. — Du Janne — fortsatte gubben — behöfver någon som ser om ditt hus . . du måste ju sjelf vara i boden, — — och du Lisa ... du kan inte vara ensam med det lilla jag lemnar efter mig .. gift er med hvarann! Janne såg på Lisa och rodnade, stackars gosse, han hade aldrig tänkt ditåt . . och Lisa då? . . skall jag tillstå att hon fann gubbens förslag inte så illa . . kanske hade hon