Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1853, sida 2

heternas lösning. Men under så gynnsamma omständigheter torde man med förtroende alvakta utgången. De halfofficiella bladen Constitutionel, Pays och Patrie upprepade alla i korus, ett par dagar före förklaringen i Monitören, att Frankrike och England icke uti någon händelse, komme att med vapenmakt inblanda sig i det krig, som möjligen utbryter i Orienten. Dessa makter äro Turkiets sekundanter, ingenting mer, ingenting mindre. Förklaringen i Monitören förutsätter ju likväl möjligheten af ett verksamt deltagande i kriget, nemligen för det fall, att den europeiska jemnvigten skulle råka i någon fara att blifva rubbad. Månne det icke emellan denna halft krigiska förklaring och den nya ryska not, som skall hafva kommit kabinetten i Paris och London till handa och om hvilken fås närmare upplysning under rubriken England, finnes ett förhållande af orsak och verkan? Hr Castelbajac, son af franska sändebudet i S:t Petersburg, ankom den 23 till Paris med depescher, som möjligen äfven stå i något sammanhang med Monitörens förklaring. Denna sorklarings verkan på sonderna känna vi ännu icke, emedan fondberättelserna icke gå längre än till och med den 26 dennes, då 3 2 fonderna stego något till följd af högre fondnotering i London. i Vi kunna denna gången så mycket mindre yttra oss vidare öfver denna förklaring, som vi icke veta huruvida det af telegrafen meddelade sammandraget, det enda vi derom ännu hafva oss bekant, troget återgifver originalets innehåll. Underrättelser från Paris af d. 24 med ordinarieposten förmala, att den s. k. OccanslotI tan d. 21 lemnat Cherbourgs redd, för att söretaga evolutioner. Den består al T fartyg, deraf 2 propellerlinieskepp, 2 segellinieskepp, 1 propellersregatt, 1 ångfregatt och 1 ångkorvett. Stridigheter hafva yppat sig med Neapel, af den anledning, att kung Ferdinand vägrat att emottaga tvenne till hans rike, i ändamål att bevista de der förestående militärmanövrer afsända franska officerare och låtit förvisa fartyget, om bord å hvilket de befunno sig, i kolerakarantän, under förevänning att det intagit engelska varor. Grunden för detta hans beteende var den, att den ena af dessa ossicerare för några år sedan skrifvit memoarer i liberal anda. De franska officerarne funno sig imellertid groft förolämpade och vände genast tillbaka till Frankrike. Den franska gesandten i Neapel har af sin regering fått befallning att begifva sig till Rom och der afvakta en nöjaktig förklaring af neapolitanska regeringen öfver dess förfarande i denna sak. En tragisk händelse har inträffat i Chalonssur-Marne, hvilken väckt ett stort uppseende. Generalen grefve Neully hade kallat till sig en stabskapten Laporte och förebrått honom bans straffbara förhållande till generalens hustru, då en ordvexling uppstått emellan de begge herrarne, som slutade dermed att kaptenen sköt ihjel den bedragne maken. Rentan å statskammarobligationerna, noga att skilja från statsskuldsobligationerna, har blifvit förhöjd från d. 24 dennes, till 3) fÅ för obligationer på 3—5 månaders sigt, till 4 Z för dem på 6—11 månaders sigt och till 43 för dem på ett år. Denna åtgärd tros skola förorsaka en viss sensation i den financiella verlden. Ett af engelska tidningar i omlopp satt rykte, att kejsarinnan skulle befinna sig i intressanta omständigheter, lär, enligt LIndep. Belge, vara ogrundadt.