Inrikes Nyheter. Götheborg. Dagens rapporter om kolera-sjukdomen upptaga: Götheborg och dess förslader: Insjukn. Döde. Tillfriskn. Qvarl. Från sjukdomens början till d. 17 Okt. kl. 9 f. m.. ... 982. 544. 367. 71. Derifrån till d. 18 Okt. kl. 9 fi m. ... 3. 2. 7. — Tillsammans 985. 546. 374. 65. Hvaraf på sjukhus — 255. 182. 30. Och inom enskilta hus — 291. 192. 35. Majorna: Insjukn. Döde. Tillfriskn. Qvarl. Från sjukdomens början till d. 17 Okt. kl. 9 f. m. ... 444. 174. 250. 20. Derisrån till d. 18 Okt. kl. 9 f. m.. I. — 3. — Tillsammans 445. 174. 253. 18. Hvaraf på sjukhus — 96. 66. 6. Och inom enskiltahus — 79. 187. 12. Koleran i Karlstad visar sig ännu lyckligtvis helt mild. Insjuknade och döde hafva varit från d. 7 t. d. 9 dennes, 3 och 2; fr. d. 9 t. d. 10, 0 och 1; fr. d. 10 t. d. 11, 0 och 0; fr. d. 11 t. d. 13, 6 och 3; fr. d. 13 t. d. 14, 8 och 1, samt fr. d. 14 t. d. 15, 5 och 4. Hr J. Nyboms soirte har blifvit uppskjuten till nästa Lördag. Gåtkeborgs Bildnings-Cirkel hade i Söndagsaston en sammankomst, som nu var framslyttad till kl. 6, sedan man kommit öfverens derom att meningen med bildningscirkelns sammankomster väl vore att medlemmar af isynnerhet handtverksklasserna skulle på Söndagsastnarne kunna der vara tillsammans i umgänges trefnad, och för njutande af musik samt bildande och underhållande föredrag. Sammankomsten begynte med en kör, hvilken det var ett nöje att se så fulltalig och höra utförd, under Direktör Czapeks ledning, med en förträfflig nyansering och ensemble. Under aftonens lopp utfördes sedermera ännu trenne vackra körer. Föredrag höllos af Dir. Såderling, som uppläste en högst intresannt berättelse om ett dårhus på Sicilien, inrättadt på egen bekostnad af en rik ädling, Grefve Pisani, som för denna barmhertighets inrättning upplåtet sitt slott, åt densamma egnande hela sin verksamhet; af Hr. Frenkel, som uppläste en saga -hvad tala foglarne? (eller något dylikt) öfversatt från danskan, samt af Hr. S. Hedlund, som dels uppläste några smärre poemer af J. Nybom, dels utförde en längre framställning om qvinnans ställning under olika tider och hos olika folk. Sedan tal. genom anförande af historiska exempel sökt bevisa sanningen af den satsen, att qvinnans behandling och ställning vore ett kännetecken på den kulturståndpunkt, hvarpå ett folk befinner sig, och sedan några vinkar blifvit framkastade om den större verksamhet, aktning och betydelse, som qvinnan borde erhålla, dervid stycken upplästes dels utur tidsskriften Frey,, dels utur Fredrika Bremers sista arbete, föredrog Hr. H. det förslag till en petition i brännvinsfrågan, hvilket han hlifvit anmodad att uppsätta.