Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1853, sida 2

1I0TMCTAT, dGen medlor. IUAII Hal OCH 144 ((1101 derför, hvilka kunna vara mer eller mindre dyra. Tal. anförde ett exempel att ett sält af 17 tunnland, inrättadt till ängsvattning för 500 rdr bko, redan första året gaf 1,200 178. hö mera än förut. Tal. hade på sin resa hit genom kanalen, med stor bedröfvelse sett huru af de många derför ypperligt passande ängar endast på ett enda ställe ångsvattning blifvit införd. Uti Lombardiet och flerestädes i Tyskland utgör den en hufvudsak i jordbruket. . Baron II. Hamilton anmärkte, såsom ett hinder för boskapsskötseln, den falska åsigten, att man anser det sädesafkastningen minskas, då man anslår jord till sodervexter, under det förhållandet i sjelfva verket är wertom. Tal. yrkade äfven på inrättande af läroanstalter för bibringande och utbredande af en rätt kunskap om boskapsskötselns bedrifvande. Hr B. Ribbing ville tillägga ännu ett hinder, neml. bränvinsbränningen, hvarigenom spanmålspriserna blisvit så uppdrifna, att landtmannen ej vill använda säden på ladugårdarne. Detta missförhållande skulle upphöra, om bränvinsbränningen upphörde. På samma sätt går äfven potatesen i bränvinspannan, i st. f. att användas åt kreaturen. Härigenom har ock potatesen stigit till ett onaturligt högt pris, så att man ej har råd att ge den åt kreaturen. Då den blott gällde 1 rdr tunnan stod allting godt. Alltså måste bränvinsbränningen utrotas, emedan den förstör födan både för menniskor och kreatur. Grefve Beckfriis anförde ett sätt som brukades till att vattna ängarne, hvilket bestod uti att uppdämma vattnet om hösten, dock icke så att det fick stå qvar öfver vintern. I år hade en sålunda vattnad äng, till trots af torkan, gifvit 200 proc. högre afkastning än föregaende år, och detta skall ökas i samma mån kärrgräsen utträngas af bättre grässlag. Ett hinder för ångsvattningen ligger dock på många ställen i qvarnägares privilegier, att kunna förbjuda vattnets utledning ur qvarnrännan, äfven om de ej lida deraf minsta mehn. Som det finnes få lokaler lämpliga för ängsvattning, hvarest icke dylika hinder inträffa, hvilka leda till långa och krångliga rättegångar, föreslog tal. att man borde hos Regeringen petitionera om en bättre lagstistning i detta fall. — Vid Malmö hade tal. sett en kalkyl på en konstanläggning i och för ängsvattningen, enligt hvilken kostnaden uppgått till 250 rdr tunnlandet, och likväl hade den på 2:a året betalt sig. Frih. Essen ansåg att på en mängd ställen i Sverge ängsvattningen kunde utföras lättare än i Lombardiet och Tyskland, der man har att kämpa mot svårigheten att erhålla tillräckligt fall. För 3 år sedan började på talarens egendom löjtn. Edman en ängsvattning å 340 tunnl., deraf dock ännu blott 90 tunnl. vore i ordning. Redan första året hade den ökade afkastningen ersatt kostnaden, hvilken tal. ansåg icke borde på tjenlig lokal uppgå till mer än 10 rdr bko tunnlandet. Tal. hade denna anordning att tacka för att han i detta torkår ej lider af foderbrist. Hr G. Getjerstam anförde ett exempel huru hr P. Lagerhjelm på sin egendom Bosorss hade för 10 år sedan anlagt ängsvattning på en gammal vall med skarp lerjord, dock utan ledning af sakkunnig person. Följden blef att efter 2 år växte der endast mossa i st. f. gräs. I år har kapt. Edman kommit och utfört saken efter konstens reglor, och afkastningen har redan ökat sig med 60 proc. Er Nathorst bekräftade ryttm. Ribbings uttalade åsigter. Enligt statistiska uppgifter har sädesproduktionen i Sverge på 25 år stigit 57 proc., men kreaturens antal endast 22 proc. Hvart har då spanmåln tagit vägen? Jo, i bränvinspannan. I England ges visserligen spanmål åt kreaturen, men i mindre mån. I Holstein mera — man räknar der 8 t:r på en ko. Man kan således få goda kreatur både med och utan spanmålsfodring, men sannt är att så länge säden står i så högt pris, så är det naturligt att man vänder hågen i första rummet åt dess producerande. Potatts är mera närande än rofvor (proportionen är — 4: 3), men potatis lemnar på långt när icke samma qvantitet på tunnlandet som rofvorna, och är dessutom ett mycket mera utsugande säde, hvarför i England potatis alldrig odlas för boskap, utan blott för menniskor. I afseende å den mot ängsvattningen anförda anmärkningen, att den urlakar jorden, invände tal. att förhållandet var alldeles motsatt. Ej blott att ängen genom den erhållna fugtigheten erhåller ökad växtlighet, dertill kommer äfven, att vattnet medför ofantliga qvantiteter gödselämnen, som eljest föras i hafvet. Men vi stå, under det vi klaga öfver gödselbrist, alldeles likgiltiga och se huru floderna årligen bortföra millioner centner gödsel i hafvet. Hr Arrhenius ansåg att sädesfodringen kunde bära sig äfven med nuvarande priser. När man hade de låga sädespriserna, hade man ej våra nuvarande priser på smör och mjölk. Grefve Rosen. Det gifves, såsom ordspråket säger, ingenting nytt under solen. Redan på 1780 eller 1790talet var äugsvattning införd i Sverge. På en egendom, Penningby, i Stockholms skärgård, på en äng kallad Esternas äng eller Estängen (efter ett gammalt der beläget slott, som blifvit förstördt af Esterne) hade ställets dåvarande ägare, general Wrede, som ansågs då vara en af Sverges största agronomer, anlagt ängsvattning, troligtvis efter italienska methoden, enär nämnde general mycket vistats i de södra länderna. Denna ängsvattuing hade efter en 30 år förfallit ehuru några trädtrummor ännu vittnade om dess tillvaro. Enligt hvad gårdens böcker utvisade hade denna äng, under det ängsvattningen existerade, gifvit en afkastning, som 10 gånger öfversteg hvad den i sednare tid, då vattenledningen förfallit, gaf. Borgmästaren Hasselroth anförde såsom exempel på den vinst en ladugård kan lemna, Gudhems ladugård som består af 97 kor, hvilka efter afdrag af kostnaderna ge en behållen vinst af 7300 rdr, under det ladugården för några år tillbaka lemnade ingen behållning. Man har här sålunda funnit att beten och vallar gifva en högre inkomst än sädesfälten. Kommersrådet Santesson ansåg hränvinsbränningen )ä4(( 3