Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1853, sida 2

den i Havanna ingångna äktenskapsfsöreningen (Kongl. Maj:t har härmed erkännt förbindelsen vara en äktenskapsförening) skall allmanneligen tillkännagifvas, såsom ett fait accompli, för att sedan med vigsel bekräftas, så förstå vi ej hvilka laga hinder skola kunna deremot anföras. I alla händelser är det eget, och visar ett behof af ändring i lagens stadganden, att icke en sålunda ingången förbindelse skall äga all ett lagligt äktenskaps karakter och giltighet, med alla dess förpligtelser och rättigheter. Vi vidröra här en vigtig och en svår fråga, i hvilken det ej kan vara vår mening att nu ingå. Blott så mycket må oförtäckt uttalas, att det vore bättre att anse de på sådant sätt, äfven utan vigsel, ingångna förbindelserna mellan man och qvinna så mycket möjligt förbindande, båda i deras förhållanden till hvarandra och till barnen, än att såsom olagliga och följaktligen osedliga stämpla dessa föreningar, så snart den presterliga vigseln saknas. De naturliga rättsbegreppen om föräldrars och makars skyldigheter hafva blifvit mycket förvillade af de presterliga och verldsliga myndigheternas obehöriga inblandning i angelägenheter, som mer än alla andra tillhöra den enskiltes inre, mest helgade område, och der tvånget verkar upplösande och ej förenande, adlande ofta osedlighet till dygd och stämplande ren sedlighet såsom brott, och ledande dessutom till sådana barbariska, rättsoch samhällsvidriga föreskrifter, hvilka ännu finnas i vårt land och försvaras af vårt prestestånd, att ett barn icke ens har rätt att ärfva sin egen moder. Det kan inträffa, att vi någon gång vilja närmare gå denna fråga på lifvet, och vi hafva derföre velat begagna tillfället att på förhand antyda några åsigter i ett ämne, som väl förtjenar att fördomsfritt och ädelt uppfattas och granskas. De två engelska ångbåtarne Jupiter och Royal Victoria, hafva det ena i går afton, det andra i dag på morgonen, hit anländt från England. Jupiter har under det svåra vädret förlorat gallionen. Royal Victoria är det fartyg, som hitväntats i ock för kreatursexporten. Man säger, att fartyget skall kunna intaga 400 nötkreatur, förutom får och andra smärre kreatur. Ängsartyget Halland anlände kl. 9 på s. m. och Nordcap hade redan kl. 6 i morse anlandt till Känsö. Det oaktadt har den med Nordcap väntade posten ej anländt förrän kl. I och har således ej utdelats förrän efter kl. 3. Posten har alltså behöst öfver 7 timmar, för att göra en väg af 6 fjerdingsväg. Detta under det posten med Nordcap går från Köpenhamn till Känsö på omkring 12 timmar. Man måste i sanning beundra våra kommunikaionsmedel och det nit hvarmed vederbörande tauktoriteter häri, såsom i allt annat, gå allmänhetens önskningar och behof till mötes. Enligt en af öfverståthållare-embetet i Stockholm afgifven embetsberättelse, för åren 1848—1850, hvaraf ett utdrag meddelas i Sv. Tidn., uppgå inom hufvudstaden fonderna för barmhertighetsväsendet till den nätt asumman af 6,096,033 rdr bko. Lägger man härtill Serafimer-lazarettets och undervisningsväsendets fonder, stiger summan till 7,024,033 rdr bko. Lägger man härtill ytterligare enkeoch pupillkassan, armåens pensionskassa, civilstatens pensionskassa, postverkets, konvojkommissariatets, tullstatens, bankens, riksgäldskontorets och stadens verk, Jernkontoret, Theatern, Läkarnes pensionskassa, hvilka till största delen kunna betraktas såsom skydd mot fattigdom, så ökas summan med 6,941,842 Rdr banko och stiger sålunda till öfver 20 millioner Rdr rgs. Tillsammans med de särskilta årliga bidragen utgöra de årliga utgifterna i Stockholm till Fattigförsörjning, pensioner, sjukvård, undervisningsanstalter samt pensioner i ämbetsverk efter insättning, nära 2 millioner rdr bko. Om man beräknar att Stockholm har 30,000 familjer och att af dessa en tredjedel äro understödtagare, Så skulle hvarje sådan familj kunna er hålla 200 rdr rgs i årligt understöd och ändock 1 mill. rdr rgs vara öfver till undervisningsanstalter och sjukvård. Med allt detta är nöden och eländet i hufvudstaden stort och den enskilta barmhertigheten utdelar ofantliga summor om året till de tiggare, som ej kunna hindras att jinsinna SIT NÅ aomtar