Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1853, sida 1

Korrespondens. Sockholm den 7 Oktober. Man kan numera med någorlunda säkerhet antaga, att koleran här i hufvudstaden upphört att gå såsom farsot; då sedan flera dygn endast omkring ett tjugotal sjukdomsfall dagligen förekomma, och sednast blott 15 dödsfall, hvilka ock småningom minskas i samma mån de qvarliggande sjuke tillfriskna, då proportionen af de döda hädanefter ej synes blifva så stor som för några veckor sedan. Men deremot har det allt utseende af att ännu dröja mycket länge, innan sjukdomen alldeles upphör — sannolikt tills långt frampå vintern. Detta var äfven fallet 1834, då enstaka sporadiska kolerafall, som slutades med döden, fortforo ända in i Januari, ehuru epidemien hade upphört i Oktober. Huru det skall gå, om spärrningarne skola fortfara hela tiden vet himlen, med den dyrhet, som trafikens hämmande förorsakar för det fattigare folket, i förening med de redan uppdrifna priserna på de angelägnaste födoämnena. Emellertid bör det erkännas, att Aftonbladet på ett berömligt och frimodigt sätt uttalat sin öfvertygelse och gifvit goda skäl derför, emot spärrningsfanatismen, och ett ganska godt bidrag härtill var dess framdragande af den gamla famösa Hartmandorffska författningen af år 1831, som sammanskrefs och utgafs under kung Carl Johans sjukdom, men kasserades då han återtog regeringen, och der det bland annat föreskrisves att alla kattor skulle dödas för att ej kringföra smittan; hundar likaså om de ej kunde hållas bundna; sjadersa vingklippas för att ej flyga öfver från smittad till frisk ort, alla smittade hus absolut stängas, 0. s. v.: äfvensom en landshöfdinges kungörelse, innehållande: att såsnart sjukdomen utbröts i ett hus, skulle det afspärras så att ingen finge komma ut eller in, samt ihnär alla innevänarne äro döde, huset uppbrännas, m. m. Man skulle nu för tiden bestämdt taga denna författning såsom ett ironiskt gyckel, om ej exempel från många orter på innevarande års spärrningsraseri visade, att det goda folket ännu ej kommit mycket längre i förstånd, än hr von Hartmansdorff och de som gillade hans författning voro komne för 22 år sedan. En annan framställning i Aftonbladet, så frimedig och pikant, att det nästan väckt förundran, var den vink som för ett par dagar sedan der gjordes till regeringen, att visa sig lika kraftfull att näpsa de laglösheter, landshöfdingen i