Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1853, sida 3

motståndare, hvarefter han, ehuru bojorna redan voro fästade på hans ena arm, ilade ut ur huset, banade sig väg ned till floden, hvari han störtade sig med det utropet: ,Jag vill hellre drunkna än låta fånga mig lefvande! Hans förföljare sköto efter honom, innan han kom i vattnet, och under det han simmade begagnade de sina revolverpistoler och lossade fyra eller fem skott, af hvilka det ena måtte hafva träffat, emedan hans ansigte i ögonblicket betäcktes med blod. Han hoppade upp i vattnet och skrek af smärta, och åskådarne blefvo så förbittrade öfver det förfärliga skådespelet, att sydboarne drogo sig tillbaka från flodstranden och rådslogo om hvad de skulle företaga. Emellertid kom den stackars mannen i land, och antogs vara så godt som död, hvarpå förföljarne insågo, alt det icke lönade mödan att släpa en död neger söderut, och voro redan i begrepp att gå, då flyktingen oväntadt kom till lifs igen; men då ban också nu, understödd af en annan färgad man, gick sin väg, så uppfordrade Virginierne honom att stanna och hotade att nedskjuta enhvar, som skulle vilja taga flyktingen i beskydd. Denna hotelse gjorde verkan, ty folkhopen vek tillbaka, och det var ingenting annat för den stackars Bill att göra än att åter begifva sig ut i floden, der han uppehöll sig omkring en timme, utan att hans försoljare vågade begifva sig ut till honom. Omsider tycktes de sjelfve blifvit skrämde af den hotande hållningen hos den församlade mängden, som beredde sig att bära händerna på dem; ty de drogo sig frivilligt tillbaka. Bill vadade ett stycke uppåt sloden och kom i land, der han af några färgade qvinnor blef funnen liggande på ansigtet i en kornåker, och sanslös genom verkningarna af sin blessyr. Luftballongspost. I Amerika är Aeronauten Wise sysselsatt med att åvägabringa en lustballongspost till Europa. Den tiden är numera förbi, då man skrattade at dylika alventyrliga företag, utan att besinna att man om ett par år sjelf måhända kan bli begabbad derför att man tviflat. Wises ballong är ämnad att blifva 125 fot i diametar, samt att endast till hälften fyllas med gas, enär den skall röra sig i ett vertikalafständ af 31 mil från jordytan. Byggandet af materialierna derför beräknas komma att uppgå till kostnad af 20,000 dollars, ballongen skulle då kunna bära 34,375 f6. Med densamma skulle man kunna företaga resan t. ex. till Lissabon, Madrid, Neapel och Konstantinopel. Så längt låter allting temligen antagligt. Men huru vill hr Wise styra ballongen? — Ilärpå svarar han: Derför sörjer naturen, ty det är bevisadt (?), att 53 mil öfver Nordamerikas fasta land finnes en ständig luftström från vester till öster, äfvensom tvenne andra luftströmmar, af hvilka den ena kommer från sydvest, den andra från nordvest, så att en luftseglare tryggt kan färdas mot nordost, nordvest eller direkt åt öster. Med tillhjelp af dessa begge luftströmmar skulle! man på 24 timmar eller mindre (!) kunna föra ett kärleksbref öfver atlantiska oceanen från Newyork till Schvaben. Men huru komma tillbaka, då luftströmmen alltid går åt samma håll? Derpå, svarar hr Wise, beror det ej vid första försöket, och antaget, att man ej kan komma samma väg tillbaka, gör man på sätt som Columbus, nemligen far oupphörligt åt öster, öfver Peking, Japan och Stilla hafvet tillbaka till Broad-Street i Newyork. — Mannen ämnar snart undersöka lustströmmarne på Amerikas fasta land och, i fall dessa visa sig gynnsamma, våga resan öfver oceanen. På kapitalister, som vilja understödja honom, finnes ej brist i Amerika. Den amerikanska symachinen tycks alltmera vinna framgång. Ej allenast die schutzmannschaft i Berlin, utan äfven flera afdelningar af trupperna hafva begynt att låta förfärdiga beklädnadspersedlar, hästtäcken o. s. v. medelst nämnde inrätiniug. Uppfinnaren har nu äfven i Österrike samt Sverge och Norge (?) erhållit patent på symachinen. Handelsunderrättelser