Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1853, sida 2

1. Deputationen, som afsändes till edsförbundsrådet, skall förklara, att kapuciner-aslären. Tessinarnes utdrifvande från Lombardiet, gränsspärrningen, äfvensom hela den nuvarande ställningen gentemot Österririke, utgöra en edsförbundsfråga, enligt grundprincipen för edsförbundet, hvilken skulle blifva ett gäckeri, om den icke tillämpades på sitt yttersta ändamål, det vill säga på landets försvar emot utlandet. 2. Deputationen skall för edsförbundet framställa, alt stora rådet tror ögonblicket vara inne, då Schweiz icke längre kan, utan att uppoffra sin heder, tveka att använda de yttersta medel, hvilka ett folk bör tillgripa till försvar för sina af en främmande makt under fötterna trampade rättigheter. 3. Om denna framställning icke har önskad framgång, skall deputationen förklara, att kanton Tessin skulle vara benägen att af kärlek till fosterlandet rätta sig efter omständigheternas kraf, men att den äfven i detta sall hvarken kan eller vill besluta sig dertill, så sramt icke kantonens och edsförbundets ära bevarades obesläckad. 4. Deputationen skall icke försumma att, å stora rådets namn, fästa edsförbundets uppmärksamhet på den omständigheten, att kanton Tessin lider för en sak, som icke uteslutande rör den, utan som angår hela edsförbundet, och att följaktligen hela edsförbundet bör bära de soljder, som härslyta af den nuvarande ställningen. 5. Stora rådet förklarar sig, å Tessinska folkets vägnar, redoboget att med ståndaktighet bära alla de bördor, som de nuvarande konjunkturerna medföra, så länge som e dsförbundet skall anse denna ställning nödvändig för bevarandet af fäderneslandets ära och oberoende. Dessa krigiska resolutioner antogos, efter lifliga debatter, af 80 röster emot 20, tillhörande det ultra montanska partiet. Den deputation, som till edsförbundsregeringen skall framföra dessa kantonens önskningar och beslut, består af hr Pioda, statssekreterare i kanton Tessin, hr Tuvinh öfverste i edsförbundets arme, och hr Jauch s. d. deputerad vid edsförbundsdagen. AMERIKA. Newyork den 10 Sept. Hr Walker har, på begäran, entledigats från sin befattning af Förenta Staternas sändebud i China. Man väntade ofördröjligen utnämningen af hans efterträdare. Då den nye presidsnten Pierces politik blifvit mycket och bittert tadlad, hufvudsakligast på den grund att han icke förverkligat de förhoppningar, som man hyste om honom före hans regeringstillträde, är det icke utan vigt, att en i Amerika så ansedd person som general Cass i en öppen skrifvelse skänker hans i dagen lagda politiska grundsatser sitt bifall. — Gula febern i Neworleans är i aftagande. — Man har underrättelser från San Francisco af den 16 Augusti, hvilka på det hela tagit låta mycket synnsamt. Den fruktade röfvareanföraren Joquims hufvud, på hvilket utsatts ett betydligt pris, har inbragts till San Francisco. — Newyork Herald beråttar, att det skrifves från Mexiko, att ett starkt missnöje börjat visa sig emot Santa Anna och att redan flera stater förklarat sig emot honom. Detta var att förutse. Denna diktators brutala despotism borde snart leda till detta resultat. I Montevideo har Oribe, den störtade oeh fördrifne diktatorns Rosas bekanta verktyg gjort ett misslyckadt försök att åter komma i spetsen för regeringen. Republikens preSident skall, till följe af denna Ulläraselse, hafva blifvit uppmanad att ställa Urugay under Frankrikes beskydd, enär folket visat sig oförmöget af sjelfstyrels, och det tillochmee påstås, att depescher rörande denna angelägenhet redan afskickats till Frankrike af besalhafvaren på den å Platatafloden stationerade franska eskadern. Notiser från Sandwichsöarne af den 2 Juli omtala, att å dessa öar ånyo uppdykat fruktan för att Fransmännen vilja sätta sig i besittning af desamma; 2:ne amerikanska fartyg befunno sig dock i närheten. Att konungen anropat Amerika om skydd emot Frankrike förklaras för ogrundadt i bladet the Polynesien. c— —