Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1853, sida 2

2 Utrikes Nyheter. FRÅNKRIKE. Fångarne på deportationsanstalten La Mere i Cayenne, f. d. galerslafvar, hafva gjort myteri, till följe hvaraf guvernören förklarat denna koloni i belägringstillstånd. — Äfven de fartyg, hvilkas laddningar till en del bestå af spanmål, mjöl, o. s. v. hafva, för denna del af lasten befriats från alla skeppsumgälder på floderna och kanalerna. — En amerikan, hr Lesevre, har under kejsarens vistande i Dieppe, af denne erhållit bestämdt löfte att få oktroj på underhållandet af ångsartygsförbindelsen emellan Frankrike och Amerika, om Lefevre innan d. 8 inst. Oktober kan anskaffa 8 ångare för detta ändamål. Lefevre har rest till Amerika för att köpa dessa fartyg, hvartdera af cirka 1200 tons drägtighet. De skulle sedan erhålla fransk flagga eller oaktadt sin främmande flagga åtnjuta aldeles samma rättigheter som franska fartyg. Saken är så avancerad, att en till chef för rederiet utsedd kapten Landry i Havre redan fått uppdrag att anskaffa för 50,000 fr. proviant. ITALIEN. I en skrifvelse från Genua uti lndep. belge meddelas en mörk skildring af tillståndet i påfvens land. Röfverierna och mordbrandsanläggningarne tilltaga i en förfärlig grad på samma gång som den politiska agitationen fortgår. I Bologna och i hela Romagna har man nyligen spridt en tryckt proklamation, som uppmanade Italienarne till resning. De österrikiske och påflige auktoriteterna bafva ögonblickligen vidtagit utomordentliga anstalter, satt hela landet i belägringstillstånd (2) och gripit flera personer. — Krigsryktena i anledning af orientaliska frågan hafva ånyo exalterat sinnena. Sädesbristen förvärrar belägenheten ytterligare. — I en skrifvelse till en tysk tidning heter det att vederbörande ännu icke lyckats få reda på sammanhanget med den senast upptäckta komplotten. Oaktadt tillochmed tortyr användes emot de olyckliga säångarne, har man ännu icke kunnat afpressa dem några bekännelser. SPANIEN. Den nya ministeren är nu bildad och består af följande medlemmar: konseljpresident och inrikesminister: Sartorius, grefve de San Luis; finanserna: Domenech; landtförsvaret: general Blazer; lagskipningen: markis de Girona, bror till den förre justitieministern; utrikes angelägenheterna: Calderon de la Barca; sjöförsvaret: grefve de Molins; allmänna arbeten: Esteban Collantes. Denna lista afviker något från den först bekantgjorda. Ånnu saknar man säkra underrättelser om rätta anledningen till det timade ministerombyte. SCHWEIZ. Stora rådet i kanton Tessin har d. 17 dennes slutat sina möten för i är. Dess förhandlingar hafva följts med ett ovanligt intresse för de vigtiga frågors skull, som församlingen hade att lösa — Stridigneterna med Österrike och en jernvägsförbindelse emellan Schweiz och Italien. Hvad den senare fråsan beträffar förelågo 2:ne projekter. Enligt det ena, som åsyftade en förbindelse med Triest, skulle vägen gå genom S:t Gotthards-passet, enligt det andra genom Lucmanier-passet. Då meningen med den senare linien var att den skulle anknyta sig till de piemontiska jernbanorna och blifva ett förbindelsemedel emellan Tyskland och Schweiz och Sardiniens stora medelhafshamn Genua, så talade de politiska sympathierna för detta projekt, hvilket äfven för sig förenade de flesta rösterna i Tessins stora råd. De resolutioner, som af bemälte församling blifvit antagna i österrikiska-schweiziska tvistefrågan, äro vida bestämdare och kraftigare, än den korta telegrafnotisen, vi derom nyligen meddelade, lät ana. De lyda i sin helhet som följer: