Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1853, sida 1

Einer Trane. Medeltidsberättelse, från Danskan. (öfvers. af 6. —n.) (Forts. fr. N:o 223.) Från den stunden blefvo Palne Juul och den sattige zoda vänner; de jagade tillsammans och tillbragte hea dagar i hvarandras sällskap. Och herremannen gaf len sattige nyckeln till en hemlig trappa, som ledde upp under jorden till hans rum, så att den fattige kunde komma och gå när han ville. En sommar, några år derefter, begaf sig Palne återigen på jagt, )ch den gången gick det honom värre än förut, ty om aftonen fann man honom stödd emot ett träd, med en bil i ena sidan. Allt folk på gården klagade och greio öfver denna olycka, och ingen visste hvem som besått detta skändliga dåd — ingen utom Gud och en ung man, af ungefär samma älder som du Pål. Herremannen bars hem, så försigtigt som det lät sig göra, och det gick bud på bud till Franciskanermunkarne, dem Palnes sarsader Nikolai af Barritskoy hade siwit hus och herrligheter i staden Horsens. Väl i åua dagar låg han på sin sotsäng, men den nionde hörde han himmelrikets klockor ringa och dog i Gud. Samma dag föröfvades ett förfärligt brott. Palne Aycktes vara bättre, såret hade gått igen, och han slumrade lätt, emellertid smög sig en man, som vakade vid sängen, bort till bordet, hällde innehållet i en iten flaska uti den sjukes vinbägare, och då denne