Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1853, sida 2

ock, all det bor provas ulldet osa TsOTållanden. Då så är, tro vi att man utan nationalskryt eller öfverdrift kan instämma i konungens af Danmark yttrande, att vår Aurora borcalis är det mest snabbseglande fartyg i verlden. I alla händelser hafva vi skäl att känna oss stolta deröfver och prisa de män, hvilkas sosterlandssinne beredt det icke alltid rätt erkända Svenska namnet denna ära. Inrikes Nyheter. I Götheborg. Dagens rapporter om kolera-sjukdomen upptaga: Götheborg och dess sörsläder: Insjukn. Döde. Tillfriskn. Qvarl. Från sjukdomens början till d. 23 Sept. kl. 9 f. m.. ... 617. 345. 123. 149. Derifrån till denna dag den 24 Sept. kl. 9 f. m. ... 38. 20. 11. — Tillsammans 655. 365. 134. 156. Hvaraf på sjukhus — 112. 69. 59. Och inom enskilta hus — 193. 65. 97. Majorna: Insjukn. Döde. Tillfriskn. Qvarl. Från sjukdomens början till d. 23 Sept. kl. 9 f. m. ... 363. 146. 161. 56. Derifrån till denna dag den 24 Sept. kl. 9 s. m..... 5. 4. — — Tillsammans 368. 150. 161. 57. Kolerabulletinen från Norrköping är följande: Under dygnet från d. 17 till d. 18, insjukn. 118, döde 34; från d. 18 till d. 19, insjukn. 121, döde 35; från d. 19 till d. 20, insjukn. 89, döde 29; från d. 20 till d. 21, insjukn. 84, döde 26. Summa från farsotens början: insjukn. 1,906, döde 604. Utanför Amål på Örnäs hafva ett par sjukliga personer dött i kolera. I Kila socken hafva tvenne från Kristinehamn hemförlofvade arbetskarlar insjuknat i kolera, af hvilka den ene dött. Vid Sefflebron har en sjöman aflidit och tvenne personer insjuknat i kolera. I Eskilssäter har sjukdomen äfven visat sig. I Wenersborg har intet vidare sjukdomsfall inträffat. De tidningar, som låtit undsalla sig en viss temligen hjertlös triumf öfver kolerans utbrott i det icke spärrade Wenersborg, hafva alltså något missräknat sig. Tvärtom synes denna stadkomma att blifva ett exempel derpå, att man äfven utan spärrning kan undgå koleran, under det så många andra spärrade orter, der koleran utbrutit, förete exempel af motsatt art. Härmed förfaller naturligtvis hela det påstående, som blifvit yttradt och upprepadt, att kolerans utbrytande i en mängd kuststäder bevisar dess smittsamhet, emedan sjukdomen dit blifvit införd af smugglare. Detta påstås, oaktadt man ej kan bevisa att de först insjuknade varit i beröring med smugglare, och oaktadt man tvertom på många orter kan bevisa, att de först insjuknade icke haft någon beröring med kolerasjuke från annan ort. Om man nu jemför Wenersborgs ställning förr, då man efter oerhörda kostnader nedlagda på spärrningen erhöll en svår kolera, med den närvarande, då man i goda sjukhus och med andra omsorgsfullt tagna ahordningar möter den fruktade farsoten -— så skall säkert ingen Wenersborgsbo och ingen opartisk betraktare tveka i valet, hvilketdera systemet är det rättaste och andamålsenligaste. Vi anföra ur Wenersborgs tidning söljande, nyligen oslentligt uttalade ord af d:r Lagberg i Söderköping: De som ifra för desssa tillställningar (spärrningar, karantäns-inrättningar m. m.), glömma bibelns: Hvad du vill att andra skola göra dig, det göre du ock dem. — Den som vill (egoistiskt) försvara sitt lif, han skall mista det; — de betrakta icke blott den kolerasjuke, utan en hvar, som tillhör eller besökt kolerasjuk ort, såsom en fiende, och glömma att man icke i bemödandet att från sig afhålla denne, har lof att göra annat, än hvad som ej förnärmar mensklighetens rättigheter. Men den sjukes rätt att bli vårdad af den friske, är en helig rätt, och den cvige Rättfärdigheten vakar öfver sina lagars helgd. pet är anmärkningsvärdt, att då koleran först besökte Tyskland och dess särskilta stater i allmänhet sökte skydd i spärrningar etc., Bajern, som icke spärrade, nästan helt och hållet förskonades; att 1834, då farsoten rasade i Tyskland, England, Norge och allra värst i Sverge, den ej besökte Seeland eller ens Könannamn ehurn lemnad önnen för alla natianarc han.