Article Image
3:o i Fessberos socken, sedan den 15 dennes, insjuknade 4, döde 4. 4:o å Donsd, sedan den 8 dennes, insjuknade 6, döde 2. Och har nu mera sjukdomen äfven utbrutit i Partilleds socken inom Götheborgs fögderi samt i Morlanda socken å Oroust; varande å förra stället en arbetskarl den 15 dennes insjuknad och följande dagen asliden, samt å sednare stället sedan den I1:te dennes 11 personer insjuknade, hvaraf 2 aslidit. Sistnämnde 2:ne socknar varda nu genom utfärdande kungörelse förklarade vara af kolera smittade. Från länets landsorter äro hittills uppgifne inalles 118 kolerasjuke, deraf 57 aflidit. I Carlskrona hade d. 17 sedan kolerans utbrott 1,874 personer insjuknat, deraf 1,014 aflidit och 754 tillfrisknat. — I Ystad upptog rapporten för d. 16:de 1 död, ingen insjuknad; under hela tiden hade 342 insjuknat, 192 dött och 140 tillfrisknat. — I Borstahusen vid Landskrona hade till d. 17:de 83 insjuknat, deraf 24 afslidit. — I Asdem, Som nu är öppet både vid sjöoch landsidan, hafva icke försports några vidare kolerafall. I Christinehamn hafva d. 15:de insjuknat 8 personer i kolera och d. 16:de 3, och inalles äro 10 personer aflidne. I Norrkåping är koleran i fortfarande stigande. Den är nu utbredd öfver hela staden, så att knappt någon gata finnes, der ej i något hus sjukdomseller dödsfall inträffat. Emellertid står dödligheten i ett mildare förhållande till sjukdomsfallen än hvad man sett på andra orter. De sista dagarnes rapporter utvisa följande siffror: från d. 14 till d. 15 Sept. insjukn. 122, döde 32; från d. 15 till d. 16, insjukn. 143, döde 42; från d. 16 till d. 17, insjukn. 152, döde 53. Summa från sjukdomens början: insjuknade 1,494 och döde 480. I Stockholm fortgår insamlingen af penningar till de nödlidande. De flesta handelshus hafva dertill lemnat betydliga bidrag. Man läser sådane siffror som 600, 500, 300, minst 100 rdr bko från hvarje firma. Vi hafva framdragit så många orimligheter och rent af omenskliga handlingar, som blifvit och blifva en följd att spärrningsväsendet, att vi rättnu blifva upptröttnade och leda vid alla dessa drag af oförstånd och ömklighet. Men då saken ej får släppas, utan måste idkeligen framhållas, på det att åtminstone någon gång bättre åsigter må kunna göra sig gällande, så se vi oss nödsakade, att beifra allt, som i den vägen bringas till vår kännedom. Det gäller denna gång åter Uddevalla, på hvars sundhetsnämnds räkning tvenne olagligheter förut stå inregistrerade, nemligen ångfartyget Knapes olagliga läggande i karantän och lumpornas lossning från Providentia. Om det nu sednast passerade berättas i ett bref, med bilagda dokumenter, följande: En person reste från Wenersborg, innan någon kolera der ännu yppats, försedd således med rent sundhetsbetyg, till Sandens marknad. Ankommen till Uddevalla, företedde han sitt sundhetsbevis, fick opåtaldt passera och stanna qvar i staden, men skjutsbonden, som åkt med i samma åkdon, måste stiga af och blef eskorterad med militärvakt genom staden. Vid Sandens marknad insjuknade sjelfva marknadsdagen en gårdfarihandlande och dog följande dagen, enligt läkares intyg i kolera. Marknaden blef genaat af kronolänsmannen aflyst och fjerdingsmän blefvo beordrade att hindra allmogen från att inkomma i staden. Ofvannämnde person måste alltså, liksom alla andra, resa ifrån marknaden, och anlände åter till Uddevalla i sällskap med flera Uddevallaboer. Dessa fingo fritt inresa och qvarstanna i stader, utan all karantän, men den resande blef förnekad att upphålla sig i staden, emedan han kom från koleradsmittad ort. Hvad sågs, frågar vår brefskrifvare med skäl, om en sådan konseqvens? — Vi svara: Hvad är det värdt att tala om förnuft och konseqvens isammanhang med spärrningsväsendet?

21 september 1853, sida 3

Thumbnail