Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1853, sida 2

Theater. På theatern gäfvos i fredags tvenne pjeser, hvilka utom det att de voro underhållande innehöllo en ganska god och vacker tendens, och hvilka derföre i mer än ett hänseende göra sin författare F. Hedberg, verklig heder. Den första HIin ondes gåfva, hållen i den moderna fransyska komediens smak, är dock helt och hållet original och dertill ganska originell. Sjelfva hufvudtanken vittnar om en uppsinningsförmåga, som i allmänhet är hvad som mest saknas hos svenska vare sig dramatiska eller roman-försattare. Kombinationen af alla de ganska invecklade scenerna är gjord med mycken fyndighet och insigt i scenens fordringar, ofta med verklig talang; dialogen är liflig och osökt, ofta verkligt qvick; karaktererna äro i detta stycke mindre framstående, men dock rätt väl markerade. Alla dessa verkligen goda egenskaper vittna om en författare, som har en framtid, förhoppningar hvilka understödjas af hans blygsamma uppträdande. Den sunda, goda, sedliga anda, som genomgår pjesen och de enkla, men derföre ej mindre vigtiga sanningar, som här och der i dialogen uttalas,