Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1853, sida 2

minstone för närvarande, måste öfvergifvas. I hvilketdera fallet som helst lär imellertid ett krig svårligen kunna undvikas. Ett intressant aktstycke i orientaliska frågan har nu blifvit offentliggjordt, nemligen engelske utrikesministern lord Clarendons svar på Nesselrodes not. För dagen sakna vi tillfälle att att vidare dermed sysselsätta oss, utan få inskränka oss till att nämna, att Times anser att det varit denna Englands not som, medelst sitt kraftiga språk, förmått Ryssland att antaga Wienerförslaget, och slutar sina reflexioner öfver densamma med en antydan, att England måste tvinga Turkiet att stasja sina krigiska lustar och foga sig efter det domslut stormakterna fällt i Wien. Globe deremot kommer till motsatt slutsats och tar i försvar Turkiets obestridliga rätt att göra invanningar emot Wienernoten och fordrar af brittiska regeringen att den, sin pligt likmätigt, skyddar och upprätthåller de fördrag, som bilda grundvalen ör den europeiska folkrätten. Times påstår, att, enligt underrättelser från S:t Peterburg af den 3 dennes, befallning afgått om förstärkning af de vid Donau uppställda trupper, ehuru kort förut furst Gortschakow blifvit förständigad att taga förberedande mått och steg för Donaufurstendömenas utrymmande. Den förra delen af notisen i Times bestyrkes af en skrifvelse från nedra Donau af d. 30 Augusti, enligt hvilken Liderska korpsen börjat inrycka i Donaufurstendömena. Från Buckarest skrifves under den 4 Sept., att en mönstring derstades ägt rum med ryska trupperna. Fursten i Wallachiet var inbjuden att bevista densamma, men undskyllade sig med opasslighet. Ryska generalbesälhafvaren Gortschakoff, som personligen mönstrade trupperna, berömmer dem i en dagorder för deras hållning, och slutar med följande högst märkliga och betydelsefulla ord: Rysslands kallelse år att tillintetgöra hedendomen och den som hindrar det i denna dess heliga kallelse, skall liksom hedningarne tillintetgöras. Lefver czaren och Ryssarnes Gud. Hasva Ryssarne en egen, särskild Gud, så passar benämningen hedningar bättre på dem, än på Turkarne, som erkänna sig dyrka samma Gud som de kristne. En telegrasdepesch från Konstant nopel af d. 5 dennes sörmaler: Furstarne i Moldan och Wallachiet hafva af sultanen utverkat sig tillstånd att förblifva i sina surstendömen och derifrån få återupptaga sina förbindelser med Porten. — Fanatismen ibland Turkarne af den gamla skolan är temligen i stigande. Rustningarne fortsättas med all ifver. En telegrafdepesch från Smyrna af den 7 Sept. förmäler, att amiral RomainDesfoses, den andre i befälet öfver franska flottan, med sin stab vänder tillbaka till Frankrike.