Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1853, sida 2

Utrikes Nyheter. Wi hafva med Hamburger Paket bekommit hamburger-tidningar för tillochmed den 15 dennes. Den förmodan, att czaren skulle förkasta Portens ändrings förslag har fullkomligt blifvit bestyrkt. ITelegraf-depescher från Wien af den 11 förmäla, att dit ankommit underrättelse om czarens afslag. Österrike, heter det i dessa depescher, uppmanar Porten i de mest bevekande ordalag att antaga Wienernoten i sin oförändrade form. Det officiella sachsiska bladet Dresdener Journal meddelar, efter notiser från Wien, att czaren, vid sin vägran att gå in på de af Porten i Wienernoten föreslagna ändringar, tillika skall hafva förklarat, att Ryssland lika väl vill anse sig bundet vid Wiener-sörslaget, och utrymma Donaufurstendömena, när Turkiet utan några förbehåll eller ändringar ställer sig detta förslag till efterrättelse. I Paris ville man den 13 veta, att dagen förut på eftermiddagen czarens nekande svar på Portens ändringsförslag kommit regeringen till handa och att dem till följe deraf genast beramat en minister-sammankomst. 3 4 fonderna; som den 13 noterades 77, 15, sjönko i anledning af detta rykte följande dagen ända ned till 76. 5. Få nu se huru England och Frankrike komma att taga czarens vägran att ingå på Dortens billiga ändringsförslag. Förmodligen skola nämnde makter, att döma efter det språk, som senast blifvit fördt i en del franska och engelska blad, söka att, i likhet med Österrike, förmå Turkiet att foga sig efter czarens vilja och underteckna Wienernoten i dess oförändrade skick. Men framhärdar Turkiet i sin åsigt, att det icke kan gå längre i estergifvenhet, och står fast vid sina ändringsförslag, hvilken vänning komma då sakerna att taga? Hurusomhelst torde det nu vara i Konstantinopel, som orientaliska frägan går ett nytt uppslag till mötes. Ger Porten vika för påtryckningen och afstår från de ändringar den påyrkat i Wienernoten, så har ju Ryssland sått sina fordringar uppfyllda och då kommer det att visa sig om czaren för något ytterligare i skölden emot Turkiet. Ar deremot nationalkanslan hos Turkarne ännu så stark, att den förbjuder sultanen och hans regering att antaga de terna behagat föreskrifva dem, stormakterna det alternativet, att endera uppoffra Turkiet åt Rysslands eröfringslystnad eller med kraft och allvar uppträda till dess försvar. En tredje utväg återstår dock ännu, nemligen Turkiets delning, förenad med ett nytt europeiskt storskiste; men den torde vara förenad med så stora svårigheter, att tankan derpå, åt2 2 nesliga vilkor diplomaså intrader sör