Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1853, sida 1

—— —WAW— — — Unsändt) Till Red. af Göthebor9s Mandelsoch SjöfartsTidning! De noter, med hvilka red., för korthetens skull, beledsagat ins:s artikel, införd uti N:o 208 af dess tidning, och med hvilka red. hoppas tillräckligt ha belyst de sakförhållanden, hvarom fråga varit, hafva långt ifrån att innehälla bevis för obesogenheten af ins:s vå; gade beskyllning om vrängdt framställningssätt, tvärtom gifvit ytterligare stöd åt densamma genom de uppreI I pade, på lösa antaganden grundade, origtiga uppgifter ; red. ännu en gång tillåtit sig. Ehuru ins. icke förbisett den vansklighet en strid under sådane förhållanden, och i allmänhet med en tidning, som har den ; fördelen på sin sida, att alltid behålla sista ordet — en fördel hvarigenom man ända alltid får rätt i visst folks ögon — är underkastad, har ins. likväl, för att gifva sanningen hvad den tillhörer, och för den allmänhets skull, som ensam eger rätt att i saken döma, ännu en gång och för den sista velat taga till ordet för att visa huru det förhåller sig med red:s sakkännedom och de fakta, hvilka i saken tala, för att icke nämna den logik som utmärker red:s bevisning. Ins., som icke torde kunna förnekas ega full kännedom om förhällandet, hade yttrat: att hr Hedlunds, till fullmäktige för fabriks-föreningen ingifna anbud, att mot vissa villkor, som närmare innefattas uti ett till fullm. inkommet förslag, rörande organisation af en sabriksskola, öfvertaga ledningen och öfverinseendet vid en sådan, icke blifvit af fullm. förkastadt eller något annat förslag adopteradt, hvarigenom hr H:s tillbudna tjenst afsades — alldraminst något sådant, som bordt kunna föranleda till det positiva omdöme red. uttalat: eller att fullm. omintetgjort hela planen, hela afsigten att meddela de stackars fabriksbarnen åtminstone någon undervisning, någon våckelse till sedlig och intellektuell verksamhet, någon kännedom om hvad som till lifvets förhållanden hörer — allt beskyllningar, hvilka efter red:s begrepp icke innefatta något kränkande för den korporation denna tillvitelse drabbar och naturligtvis icke heller någon förvridning af sjelfva sakförhållandet. Red. har ju blott sagt, att man vändt sig till etc., att vi hafva hört sägas etc., och från dessa kryphål vill red. försvara sitt beteende att öppet och offentligen uttala, att just de åtgärder hvarpå här syftas varit af beskaffenhet att skolans ändamål derigenom blifvit förfeladt, det goda i planen af fullm. omintetgjordt, det billiga priset fullm. enda ögonmärke o. s. v. — Men ins. skall låta fakta tala; red. har så velat. Det hade redan länge utgjort fullm:s önskan att här på platsen bilda en särskild skola för barn, anställde vid fabrikerna, hvaraf behofvet blifvit så mycket större, sedan den söndagsskola, som förut varit för ändamålet upplåten, af skäl som icke höra hit, upphörde att eulottaga barn från de alltjemt tillväxande sabrikerne, då, särdeles genom hr domprosten Thomanders nitiska deltagande, ett förslag till ständig skola blef af för detta ändamål utsedde kommitterade uppgjordt, hvilket förslag dock hade det missödet att salla, i följd af vägradt bifall till understöd från härvarande Hall-kassa (en kassa, samlad af fabrikanterna för att användas till fabrikernes förkofran och hvad dermed eger sammanhang, men som nu blott hopar räntor på räntor). Frågan hade dock dermed icke fallit, utan utgjorde ännu föremål för fullm:s omsorger. Det var vid denna tid som hr Hedlund, på enskild anmodan, till fullm. inkom med plan och förslag till skola, hvilken plan, enligt hvad hr H. sjelf säger, blef t. o. m. med värma gillad och antagen eller just samma plan, hvilken efter ett sednare hr H: s påstående nu skulle vara förkastad. Så till vida har hr H. rätt att det goda i planen blef gilladt och antaget, men de hållhakar som återstodo bestodo icke blott uti den der garantien, vid hvilken