Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1853, sida 1

— — de behöfvas och der de kunna afsättas. Då man till den skada, som härigenom tillfogas så väl producenter som konsumenter, lägger de betydliga kostnader, som uppkomma för kommunerna, der sjukdomen utbryter, kan man lätt finna hvilka enorma förluster som sålunda drabba hela landet. Kan och bör under dylika förhållanden, närvarande system upprätthållas, helst då det visar sig så litet tillförlitligt för farsotens förekommande; och på hvad sätt skall man finna något medel att afhjelpa de förluster, som igenom karantäners och spärrningars genomförande komma att drabba sjelfva de stora samhället, staten i sin helhet, så väl som de särskilta kommunerna hvar för sig? Detta är en fråga som för en närmaste framtid torde blifva högst nödvändig att utreda. Från alla håll klagas nu öfver de förluster, som genom afstängningar och spärrningar uppkomma. De inre kommunikationerna, de större insjöarna, kanaler, landets vigtigaste pulsådror, tillstängas här och der, flertalet af städerna spärra sig, en ensam resande kommer icke ens fram; fruktan och förskräckelsen lägger bommar och reser hinder öfverallt snart sagdt, vägarne stå tomma och obegagnade — huru skall på detta sätt individerna kunna få sina behof uppfyllda, arbetsförtjensten i större skala underhållas, industrien och handeln kunna hållas uppe och vid lif och ändtligen staten räkna på de inkomster, som endast af dessa kombinerade saktorers medverkan äro en följd? Dessa frågor böra gifva våra snart nog sammanträdande representanter åtskilligt att tänka på.