Gula febern anställer förfärliga härjningar i Neworleans, hvilka anses som nära nog exempellösa i de epidemiska sjukdomarnes historia. Af stadens 80,000 invånare betraktas blott ungesar 30,000 såsom icke vanda vid klimatet och af denna anledning utsatta för att af farsoten angripas; af dessa hafva redan d. 16 Aug. dött 3,000 och dagligen förekomma cirka 200 dödsfall. Fortsar dödligheten i samma skala, så skola till d. 1 Sept. redan 5,000 menniskor hafva strukit med, och från denna dag plågar under andra år först sjukdomen datera sin början; den varar vanligen minst 3:ne månader. Håller sjukdomen i under hela denna tid med lika häftighet, så blifva dess härjningar att fullt upp jemföra med dem, som anstäldes afdigerdöden i 14:de seklet och vida värre än pestens i London 1665, då af 3 mill. menniskor 60,000 dogo på ett år. Networleans Crescent berättar, att dödgräfvarne, för det mesta Negrer, betalas med 3 dollars i timmen och kunna blott medelst ett ymnigt sörtärande af spritdrycker öfvervinna äcklet vid utöfvandet af sin befattning. Huru starkt farsoten ock rasar, utgör den likväl icke något hinder för de offentliga nöjena af alla slag, såsom kapproddningar, balar o. s. V., hvilka fortgå lika bra som förut. ITALIEN. Snart sagdt alla skrifvelser från Kyrkostaten tala icke om annat än komplotter, sammansvärjningar och uppresningsplaner. Årresteringarne hafva sin fortgång. Någon ny komplott synes dock icke, såsom man vid första genomögnandet af de olika korrespondensartiklarne från Rom i de utländska bladen, skulle vara böjd att antaga, hafva blifvit upptäckt, utan de alltjemt skeende häktningarne äro alla föranledda af uppdagandet af den stora komplotten, som åsyftade att tillvägabringa en uppresning d. 15 Augusti. En oförsigtighet från romerska extriumviren Åurelio Saffis sida, berättas hafva ledt till upptäckten af denna komplott. Han hade nemligen i en uti (ienua utkommande tidning infört tacksägelser till bönderna i Romagna, som så väl emottagit och doldt honom vid den tid, då Maziini tillstalde uppresningsförsöket i Milano. Häraf skulle påflige ministern monsignore Grasselini kommit på den tankan att anställa hemliga undersökningar, och hade ej dessa undersökningar skett, skulle man ej fått någon spaning om att d. 15 Aug. var bestämd till ett nytt försök. Prestpartiet i Sardinien skall hafva för plan att med understöd af franska pengar söka drilla de stundande valen så, att den förhatliga konstitutionen måtte kunna störtas eller åtminstone stympas. ÖSTERRIKE. Löjtnant Schwarz, som förde befälet å örlogsbriggen Hussar, om bord å hvilken den för sina mandater till riddare upphöjde generalkonsul Wehbecker aflefvererade den i Smyrna bortröfvade Kossta, har för sin hållning i denna affär, befordrats till fregattkapten. Apropos om Kossta-affären, så är under det allmänna skriket i de konservativa bladen emot amerikanernes beteende i densamma, franska halfofficiella bladet Constitutionel så pass rättvist, att det medgifver, att Osterrikiske konsuln förgått sig vid Kosstas arrestering, men ser dock deri icke någon befogad anledning för besalhafvaren å S:t Louis? att mellankomma på sätt som skett. Bladet, som för öfrigt naturligtvis ogillar och bestrider Amerikanska styrelsens anspråk att taga under sitt beskydd hvarje individ, som förklarat sig vilja blifva amerikansk medborgare, kommer, hvad specielt Kossta-affären beträffar, till det slutomdömet att Österrike och Förenta Staterna få med bibehållet groll till hvarandra låta tvisten falla, enär vid dess sullsöljande ingenting är att vinna för någondera parten. Det sätt, hvarpå Constitutionel ser den saken, berättigar imellertid till det antagandet, att det icke är att befara det Kossta utlemnas till Österrike af franska generalkonsuln i Smyrna, i hvars förvar han alltjemt befinner sig. ww D—