Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1853, sida 1

men saken skulle varit alltför lätt ... om han haft att göra med oss båda! — Men, min fru . . . ropade dHorigny, hvars galla gäste, då han såg sig mötas med epigrammer istället för skäl ... — Slaget förfelades . . . det är sannt . . . fortfor fru dHorigny, och nu kunna vi inte göra om det ... Ni har inte varit lycklig nog att störta Mauclerc, men ni kan ändå tillräkna er äran af hans undergång och fordra den belöning som tillkommer den, som befriat landet ifrån honom. Med svepskäl och inflytande vinner man allt; inflytande hafva vi . . och se här svepskälet: — Ni sade mig ju, att fyrvaktaren i tornet Csrdouan kommit till Bordeaux och anklagat sig sjelf för Parlamentet, derför alt hal UNder sista stormen sjelf utsläckt fyren? ... ehuruväl denna storm icke åstadkommit mera än en olycka, och det en ganska lycklig olycka på köpet: förstöringen af Maucleres fartyg samt denne sjöröfvares och alla hans medbrottslingars död. — Ja, denne fyrvaktare, återtog dHorigny, fordrar ihärdigt att blifva stäld inför sina domare; guvernörn har för sakens fortgång utnämnt en komit, som skall utgöra domstolen; gubben är aldeles förtviflad, emedan man, som det tycks, berättat honom, att hans son, kustbevakningslöjtnanten, som jag Skickade till Mauclerc befunnit sig ombord på det förolyckade fartyget. Fröken de Royan var äfven ombord derpå.