Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1853, sida 1

— — —— ÄAA — en lycka och icke en olycka för många, både föräldrar och barn, att dessa sednare, som eljest tyvärr så ofta äro för föräldrarne en tung börda, kunna förtjena en om ock ringa daglön till sitt uppehälle. Fabrikerna kunna, genom att sålunda bereda sysselsättning och arbetsförtjenst åt personer, som eljest ej kunna erhålla detta, verka ofantligt mycket godt. IIvari ligger då det onda, hvaröfver man med så mycket skäl klagar? Jo, i missbruket! l det stora missbruket, dels att barnen under sina uppväxande år få arbeta för många timmar om dagen, ofta i osunda lokaler, hvarigenom de tidigt nog förvandlas till ett blekt, förtvinadt, hopkrumpet slägte; dels deruti, att de icke erhålla tillfälle till någon undervisning, hvarken i de ämnen, som höra till deras andliga lif, eller i sådana, som äro nödiga och nyttiga för det borgerliga lifvet. Det är oerhördt att omtala, men det är dock ett tyvärr blott alltför vanligt förhållande, att det gilves fabriksägare, som dock göra anspråk på aktning och heder i samhället, hvilka till den grad förbise sina skyldigheter såsom husbönder och menniskor, att de likgiltigt se ett sådant slägte uppväxa under sina ögon. Förbiseende det höga åliggande de hafva, att med åtminstone någon del af sina krafter verka för civilisationens stora verk, för upplysningens och sedlighetens utbredande bland sina medmenniskor; föraktande den välsignelse, att icke tala om den heder, som åtföljer ett sådant arbete, fråga de icke blott ej derefter, utan hindra till och med sin fåkunniga egoism möjligheten af detta arbetes utförande, derigenom att de beröfva barnen all tid att emottaga undervisning, derest en sådan blefve dessa ifrån annat håll erbjuden. Vackra undantag ifrån detta allmänna förhållande hafva på sednare tider trädt i dagen. Vid början af detta år meddela vi en uppsats om en fabriksskola i England, som visade ett i sanning herrligt resultat utaf en förmögen fabriksägare omvårdnad om sina fabriksbarn och de välsignelser han åtnjöt af den frikostighet, hvarmed han understödt denna skola. Ålven i vårt land saknas ej exempel på något dylikt, ehuru i mindre skala utfördt. Med känslan uppfylld häraf och sattad af den förhoppning att fabriksägarne i Götheborg — ett samhälle, som njuter ära för sina kommunala institutioner -— skulle vilja åstadkomma något i samma anda, att de skulle vilja bereda sig hedern af att lemna andra orter ett vackert föredöme af en god undervisningsanstalt för de många barn och yngre personer, som sysselsättas vid deras fabriker, hänvände sig, för omkring ett halft år sedan, en enskilt person till fabriksföreningens fullmäktige och framlade för dem planen till en skola, som ansågs åtminstone i någon mån kunna uppfylla det önskade ändamålet. Denna plan sick dernå ut. att i stället för