Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1853, sida 3

fe ndi). Villervalla i Uddevalla, eller huru dess Sundheta-nämnda ,silar mygg och aväljer kameler. Efter det omkring tjugo personer fått från Götheborg obehindradt nyss förut intaga sina login i staden; efter det postiljonen der förut på morgonen fått kringspringa med sina kommissioner, både derifrån och Masthugget, och efter det den för blotta ordet kolera darrande pluraliteten på utringd ,allmän rådstuga, lyckats å tisdags middagen besegra de förnuftige i fråga om stadens sperrning för kolera, hördes från ångbåtshamnen ett — pang!! Vid ankomsten dit, fick man se huru som gamle herr Anders Knape helt beskedligt, en dag förr än vanligt, strök intill kajen, öfverfyld af echapperande badgäster från Marstrand; alla utrustade med laga sundhetsbevis, likasom ångbåtskapten, hvilken hade denna gång landsatt sina passagerare härifrån på Elfsborg. Sundbets-nämnden ropade icke destomindre ideligen sitt: Ut!4 Ut! till sjöss vid 13 rdr 16 sk. bko vite, under det folket på kajen lika ifrigt ropte: Kom! Kom! Kom i land, god vänner! J ären ju härtill lagligt berättigade; men utan att hvarken detta eller skäl eller sörnust kunde stäsja vederbörande; dock losvade hr ordföranden, att med sina bisittare taga saken i närmare öfvervägande; hvarimellertid de harmsne passagerarne på fartyget och de dem medömkande invånarne på kajen egde godt tillfälle att vexla spe-repliker öfver villervallan. Hr ordföranden behagade nu sent omsider visa sig, förklarande: att, om hr ångbåtskapten ville afge ett skriftligt intyg, det han icke från den och den dagen och timmen haft beröring med det med -epidemi besmittade Götheborg, och att alla hans passagerare blott kommo ifrån Marstrand, så fingo de landstiga, hvaröfver allmän munterhet och belåtenhet förspordes. Bemäldte hr ordförande hade likväl knappt hunnit åter aflägsna sig, förr än en nyss i Sundhetsnämnden inrymd hedersman utkom framrusande med befallning: att Åsartyget genast skulle vända vid kajen och med pick oeh pack bege sig ur hamnen, öfver hvilken oväntade kontramandering af det nyss gifna löftet, åter blandade känslor uppkommo. Kaptenen hade imellertid knappt hunnit vända fartygets styrbordssida till kajen, i stället för babords, förr än hr ordföranden nu åter blef synlig med ett pappersark framför sig, ropande: vänta! vänta mitt herrskap! pardon! pardon! så fort som kaptenen fått underskrifvit det här får alla gå i land, och inom några minuter, efter en timmes parlamentering eller mera, sutto Marstrands eleganta badgäster i en obehaglig villervalla på Sina kappsäckar och koffertar å kajen i det yrvakna Uddevalla, akorderande med spekulanter om 1 å 2 rdr bko milen, för att skyndsamt komma undan både nämnd och morbus.) Några timmar derefter anlände Thorild med en dito god recett af Marstrands utvandrare, hvilka alla likväl utan minsta bråk fingo landstiga; men så tillhör ock detta fartyg ett en smula förnämare bolag. Att allt förestående är sannt, kan jag på min vanliga läkareed intyga, men icke ryktet, att ofvannämnda tjugo Götheborgs-resande komma att om en vecka undergå åtta dagars rökning. Policarpus. ) En passagerare utbrast: Nå, så har jag i min darr varit vidt ikring, men ej varit utsatt för något besängdare. De inbilla sig Säkert, att koleran smittar mindre genom en landstigning från styrbordsän ifrån babords-sida. — — —