Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1853, sida 1

— På udden Soulac? återtog d Horigm); jag gaf för några dagar sedan order att bortspränga den del af denna klippa, som hindrar segelsarten. Sjöröfvaren skall säkert ej våga att sjelf infinna sig på detta ställe, der det skulle blifva mycket lätt att knipa honom; emellertid skall jag göra mig förvissad derom. Hans frånvaro skall dock icke rädda honom; jag har redan skickat hemliga instruktioner till alla militär-guvernörerne i Guvenne. as — Det tycks, min bäste herr dHorigur, återtog den förmodade markisen, att de mått och steg ni vidtagit för Maucleres gripande gjort honom förskräckt, eftersom han börjat underhandla; men då ni är så säker, att få honom fast med våld, så förkastar ni väl helt och hället hans förslag. — Aldeles inte. — Ni antar det således? Aunu mindre det. Nå, hvad ämnar ni då göra? Å Jag har fått en id. Guvernörem i Guyenne, grefve dEu. är just nu vid hofvet. Grefve de Lautreu, vice-guvernörn i Haute-Garonne har begagnat sig af den förres frånvaro, för att resa till sina gods; men jag har meddelat herrarne i magistraten min ide, och de hafva gillat den. Nu ålägger jag blott er tystnad, min bäste Vauglas; endast hemlighet kan försäkra mig om sakens lyckliga utgång. — Åh, ni kan vara lugn; vm Mauclerc får veta er hemlighet, så sker det inte genom någon oförsigtighet a min sida. — Det är godt! så bär lyder mitt förslag: Jag helsar Mauclerc, att jag för honom skrifvit till herr de Maurepas, och under det han med trygghet afvaktar styrelsens svar, afsänder ministern örlogsfartyg till dessa farvatten. Trenne fartyg anfalla sjöröfvaren i flanken, från fören och aktern på en gång... följ noga