Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1853, sida 2

att komma på flykter,, och man beskyller turkiska myndigheterna för att hafva gynnat deras flykt. Skulle någ, on sanning ligga till grund härför, så lära Dya förvecklingar med Österrike icke uteblifva. Emellan Förenta Staterna, eller rättare deras representanter i Konstantinopel och Wien, och österrikiska regeringen fortfar imellertid det af Smyrna-affären föranledda grälet. Såsom var att förvänta, hafva kejsaren och hans ministrar i Wien djupt känt den förödmjukelse, som af republikanerna tillsogats deras tjensteandar i Smyrna. De känslor, de erfara vid tankan på den amerikanska kaptenens djerfhet att hota att skjuta hans kejserliga majestäts brigg Hussar i sank, om Kossta icke inom 4 timmar utlemnades, låta sig förr anas än beskrifvas. Man vill uti amerikanarnes uppträdande se ett bevis på den afsigten hos Förenta Staternas regering att inblanda sig i den gamla verldens angelägenheter, och icke blott Winer-hosvet, utan äfven de öfriga europeiska hofven har deri ett rikt ämne till betraktelser, som äro ingenting mindre än lugnande eller angenäma. Såsom redan i går omnämnts, har imellertid österrikiska regeringen sändt 2:ne fregatter till Smyrna, troligtvis för att der återupprätta Österrikes sjunkna anseende och imponera på amerikanarne samt möjligen äfven i den afsigten att sjelf förskalla sig hämnd på den unge sjöofficerens mördare. Att taga Kossta med våld kan naturligtvis icke komma ifråga, då denne nu befinner sig i franske konsulns våld, ty det låter sig väl icke tänka, att Österrikes regering, för tillfredsstallandet al sitt hämdbegär, vill riskera ett krig med en tredje makt, Frankrike, som egentligen icke har vidare med saken att skaffa. Eniigt hvad som förutberättats, har franska konsuln förbundit sig atticke lemna Kossta ifrån sig utan på amerikanska och österrikiska konsulernas gemensamma reqvisition. Från Moldaus hufvudstad, Jassy, skrifves till det annars ryssvänliga bladet Augs. allg. Zeit. under d. 8 Juli, att Ryssarne utsuga landet genom inqvarteringar. Invånarne äro betagna af fruktan och ångest. Van ser 1848 års sorgliga dagar förnyas. De sår, de tillfogat landet, äro annu icke läkta. Den million rubel, som czaren pålagt det land, hvars beskyddare han föreger sig vara, är ännu icke betalt, och landet ser sig nu för andra gången på så kort tid hofadt med nya, tryckande bördor. Bojararne visa sig till det yttre mycket artiga och förekommande emot Ryssarne, men i sitt inre afsky de dem och önska dem dit pepparn vexer. Att handel och näringar skola råka i lägervall, penningebrist inträffa, och en kris är förestående, derpå tviflar ingen. ENGLAND. Drottningen och tvenne hennes döttrar ligga sjuka i messlingen, en sjukdom hvaraf nära nog hela den kongliga familjen varit angripen. Denna sjukdom har riktigt så att Saga blifvit kunglig, i det den nu gör sin rund vid flera europeiska hof. Times och Globe anställa betraktelser öfver tilldragelserna i Smyrna och tadla båda enhålligt österrikiska generalkonsulns förfarande, men göra äfven å andra sidan amerikanarne förebråelse för deras inblandning i saken. Globe tror sig kunna förklara denna inblandning genom presidenten Pierces offentligt uttalade försäkringar, att amerikanska medborgare öfverallt skola skyddas med yttersta eftertryck, och vill veta, att besalhafvarne å amerikanska krigsskeppen erhållit speciella order, som harmoniera med dessa försäkringar. De sannt liberala bladen prisa imellertid amerikanarne för deras ridderliga uppträdande till den olycklige, förföljde slyktingens skydd. Doe med davens nasf inoänona underrättelser