Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1853, sida 2

bättre och lofvade någorlunda god skörd. intill dess den starka vårtorkan, som esterträdde kölden, inföll. Denna råg bindrades derigenom att sprida sig, samt bar blifvit mycket tunn. Ända till dagarne efter Midsommar har efter vårutädet nästan intet regn fallit, och det som nu kommit har fallit mycket olika, dock torde vårsädesgrödan, utom å skarpa ställen der den är bortbränd och missverten gifven, ännu kunna hjelpas, så att medelmåttig skörd derå kan påräknas, om tillräckligt regn snart och allmänt faller. Himlen har de sednare dagarne varit och är äfven i dag höljd af moln, men endast ringa regn har ännu nedkommit. Potäterna deremot lofva hittils bättre skörd, utom i Fjäre fögderi, der de uppgifvas vara svaga och på många ställen icke uppkomna. Lin och hampa, frodiga uti Fjäre fögderi, äro deremot svaga uti öfriga delen af länet. Bönor och ärter. som hufvudsakligast odlas i länets norra del, lofva medelmåttig skörd; men å gräset är mycket svag skörd redan gifven. Från Linköping skrifves den 16 dennes: Ehuru ett välgörande regn under sednare tiden mera allmänt fallit, och upplifvat landtmannens förhoppning om en någorlunda försvarlig skörd af vårsäd och potatis, instämma alla underrättelser deruti, att höstsäden nästan i hela landet är sämre än den varit på många år; och äfven i länet torde man antaga att mer än hälften af hvetet och en tredjedel af rågen gått förlorad under den ogynsamma vintern och våren, och af vårsäd synes skörden icke blifva mer än medelmåttig. Endast potatesen har ännu icke lidit af torkan och kan lemna god skörd, om fortfarande tjenlig väderlek inträffar.