Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1853, sida 2

Article Image
Ar Vi instämma med vår korrespondent i önskan alt regeringen samtidigt med förbudet mot bränvinsbränningen måtte hafva beslutat tullfri införsel af spanmål, och anse att om någotdera af besluten skolat föregå, så hade det bordt vara just det sistnämnda, nemligen om tullfrihet för dessa folkets vigtigaste nödvändighetsartiklar; dock kunna vi ej fullkomligt dela den åsigten, att regeringen bordt invänta riksdagen innan den utfärdade bränvinsförbudet. Det är sannt att ett sådant förbud ingriper våldsamt störande uti en mängd enskilta affärsförhållanden, men å andra sidan stå det allmännas välsard och många hundratusen menniskors nöd och klagorop, för hvilka regeringen ej rimligen kunnat vara döf. Den allmänna folkvilja, som uppenbarat sig i de från alla landsandar upprättade petitionerna till regeringen, är, enligt vår äsigt, fullt så berättigad att blifva hörd, som rikets ständer, hvilka tyvärr blott alltför litet uttrycka folkets mening och önskan. Det vill ock synas oss, som hade regeringens hastiga, förut ej anade beslut, fattadt just i detta ögonblick, förebyggt många vinglerier och dessutom betydligt under!lättat frågans allvarliga behandling vid riksdagen, och ej försvårat den. Vi kunna lätt tänka oss hvilken osäkerhet, hvilket intrigspel och hvilka vådliga negociationer, som skulle hafva uppkommit, om frågan blifvit beroende af våra standers rådplägningar. Det nu utfärdade förbudet kommer utan tvifvel att höja bränvinet till ett så högt pris, att äfven en beskattning af 12 å 24 sk. för hvarje tillverkad kanna sedermera ej skall höja det derutöfver. Hade riksdagen begynt med låga bränvinspriser och under normala förhållanden, så hade en ifrågasättning af den höga beskattning, som allmänt yrkas, och debatterna samt omröstningarne derom i stånden gifvit anledning till många spekulationer, som sannolikt blifvit lika så ruinerande för många enskilta spekulanter, som det nu beslutade förbudet. Sålunda framställer sig saken nu för en opartisk betraktare. Kanske inträffa omständig

19 juli 1853, sida 2

Thumbnail