Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1853, sida 1

Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 150.) Trettionde Kapitlet. slutet. Två år hade förflutit. På yttre gården till Ragnarsborg stod en resvagn, alldeles öfverpudrad med damm, som vittnade om, att den, som åkt deri, haft att färdas en lång väg. En resklädd betjent med italienska drag höll på att ur vagnens magasiner och fickor plocka upp hvarjehanda saker. Den resande herrn sjelf finna vi sittande tillsammans med grefve Kuno Gyllenkrona, i en berså i trädgården, Ett ordesband i knapphålet pa den resandes svarta frack antydde, att han förstått att göra sig bemärkt. Et handslag, som de gåfvo hvarann, i det de reste sig upp, var bekräftelsen på ett brödraförbund, som de nyss slutit. — Men, herr grefve, sade den resande blygsamt; — afståndet imellan oss är ju ännu alltför stort. . . — Hvarför det? furstar anse ju för en heder att se dig vid sitt bord, ditt rykte sträcker sina vingar snart öfver hela Europa... du stiger... men jag... den jag var förr, densamme är jog nu, hvarken mer eller mindre,